Vänner och signerade exemplar

– Tjena, hörde att du släpper en ny bok i nästa vecka? säger den halvavlägsna bekantingen när vi krockar på Stureplan.

– Stämmer, skitspännande, säger jag. (Jag skulle kunna ta en kvart av den tid som ingen av oss har för att förklara exakt hur upphetsad jag är, men inser att det är mer information än den här killen behöver. )

– Hördu, jag skulle kunna tänka mig ett fringisexemplar, signerat förstås, säger vännen nu och ler för att jag verkligen skall förstå vilken ynnest jag beviljas. Och sedan kommer det: inte för att jag läser så mycket deckare…

Skulle du verkligen det? frågar jag, men märker  – sånt går fort numera – att den ironi som fortfarande plaskar mot mitt gomsegel har sköljt över honom och förbi. Utan att lämna några spår.

– Ja då, ler han. Alltjämt i drygt godmodig ”jag beviljar dig mitt intresse”-inställning-  

– Kul, vi hörs! säger jag och hastar vidare med en onödig förklarande blick mot manchetten. (Yeah, right…Jag som inte ens bär något armandsur denna casual friday. )

 Ja, jösses. ”Har du blivit rörmokare? Fan, jag skulle kunna tänka mig att du får komma hem till mig och rensa muggen nån fredagkväll. Gratis. Jag förstååår ju hur stolt du är över att kunna beröra människor med dina verk, det går ju litet utanför den rent monetära tillfredställelsen, eller hur?”

En tidigare kollega, vi kan kalla henne Peppiga Bettan, gav mig tidigt i förlags- och författarkarriären balls att hävda att riktiga vänner agerar precis tvärtom. ”I våra kretsar, när någon gör något kreativt så hänger vi alltid först i kön vid vernissagen eller vad det nu är och liksom bara strömmar in och köper grejor, så att alla andra hajar vad djävla bra det är”, sa hon.  En skön vändning, typiskt Bettan.

Så nu är det sagt. Och om du missade andemeningen, så är den: ”Om du är min vän – be inte om ett signerat gratisexemplar – köp fem, läs ett och ge bort resten med dina varmaste rekommendationer. ”  Positiv energi kan inte förintas, den omvandlas bara till ny och bättre positiv energi. What goes around, comes around som dom säger i Klöver Kungar.

Och på tal om Gowsa Kamza: Idag är en fader stolt över att generna går i arv. Snart femton år efter att hon sett dagens ljus för första gången debuterar dotterstyget som krönikör (no less!) på Hammarby Fotbolls Hemsida! Om jag skrivit hälften så bra i samma ålder….

Annonser
Categories: deckare, Författande, Finansmarknaden, Infall

Inläggsnavigering

Kommentarer inaktiverade.

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: