En sån där djävla vecka

Grå vecka med två förluster för Bajen och en inledning av det jag brukar kalla för Oktobernojan. Du vet hur höstarna brukar börja: semester en bit in i augusti, tillbaka till verkligheten med massor av ork, solsken i blick och garderoberna fulla av nya idéer. Planer dras upp; prognoser göres och september går liksom åt till att bygga upp trycket i pannan. Och sedan kommer Oktober när allting skall levereras samtidigt som den mentala rörelseenergin börjar sina, mörkret faller, de svala sköna höstdofterna invaggar nordbon i en pre-vinterlunk och fan vad snärjigt det blev, då.

Kanske känner Bajens A-lag av samma sak?

Det finns egentligen ingen bot för oktobernojan; det enda jag kommer på är att behandla den som folkslaget Fremen behandlar rädslan i Frank Herberts fantastiska science-fantasyromanserie ”Dune”: man låter nojan gå in i kroppen, låter den passera och sedan vänder man sig om och betraktar den stig som nojan vandrat. Och där kommer det inte att finnas någonting kvar. 

Ett alternativ är förstås att leta mordmotiv i dagsaktualiteterna:

De vrickade människor som attackerar en sexutställning är naturligtvis högt upp på listan över såväl mord- som mördarkandidater.

Att svenskans Anna Larsson nu saknar sin meta-låtsaskontrahent Schulman är ju värt en liten mordnovell i sig. Vem av dem skall vi hitta dräpt denna gång? Alex Schulman, tror jag. Någon därute är säkert arg på honom. Om inte annat för att han snart släpper ur sig en bok. Det gör ju de flesta med kända ansikten. Icke utan anledning eftersom DU, kära deltagare i bokmarknaden, föredrar att handla litteratur vars författarnamn du känner igen.

Fildelningsdebatten måste förr eller senare rendera en mordgåta. Att sätta dit enstaka individer när den stora massan av fildelare inklusive denna författare går fria är jämförbart med stora välriktade slag i luften. Jag tippar att fildelardeckaren innehåller en briljant IT-snubbe, nej förresten en skitbegåvad IT-tjej som hittas mördad därför att han kommit på ett sätt att göra nya digitala filer helt odelbara. Och i dragkampen mellan haverister på ömse sidor jagas hon in i ett smältverk, där hon tar av sig alla kläder och springer omkring i trappor med kulorna vinande kring sina ankläppar tills hon störtar hon ned i slutscenens  mäktiga smältgryta och…så kunde vi fortsätta att dela filer som vi vill, frånsett någon enstaka australiensisk dagisfröken som får gå från hem, hus och fårfarm för att hon laddat ned Hej Baberiba via Kazaa Light.

Annonser
Categories: deckare, mordmotiv

Inläggsnavigering

Kommentarer inaktiverade.

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: