Monthly Archives: november 2007

It’s payback time

Som Bajare är jag – hur ursvensk jag ändå kan vara stundtals i själen – mest irriterad på det svenska fotbollslandslaget och landskampsnivån i fotboll överhuvudtaget.  EM skapar ett gigantiskt speluppehåll som delvis pajar det Allsvenska schemat nästa år och finns det någon chans att få se en Bajare i landslaget? Glöm det. Östlund åkte ut så det visslade om det. Max…nä jag orkar inte med jämförelsen med halvfigurer som Nilsson och Majschto..Mayzto…äh. Kennedy? Jag unnar honom platsen på plan, men tror inte att Lagerbäck håller med mig.

Därför är det ju riktigt glädjande att se hur landslaget nu i alla fall skärper till sig efter Geflematcherna (om du följt Bajen i några år, glömmer du aldrig Gefle) mot Nordirland, Danmark och Spanien och därmed ser till att det finns ganska meningsfullt skäl att bänka sig framför den nya plasman (den som till och med är liitet bredare än Kim Källströms smajl efter 2-1-baljan igår) nästa sommar.  Matchen var bitvis riktigt rolig att se: en inspirerad Zlatan är en performanceartist, Anders ”Tom Cruise” Svensson gjorde många rätt, och jag har nu slutligen förlåtit Källström för hans spel i derbyt mot Bajen för några år sedan. Allbäck vill jag inte se i Elfsborg. Utan i en stockholmsklubb – Du vet naturligtvis vilken. Han är ju en vuxen Runström. Ett gott betyg.

För övrigt är jag glad åt att Jonatan Stensson kommer till DOJC. Men det är en annan historia.

Annonser
Categories: blues, Fotboll

Sug på den…..

En artikel i Svenskan fångar min uppmärksamhet. Man diskuterar lycka och den intervjuade säger bland annat klokt ”Hur friska och hur lyckliga ska vi vara för att tycka att livet är okej? Dagens förväntningar är avsevärt högre än för hundra år sedan.”

Jag skulle snarare säga att ”att tycka att livet är okej är att vara lycklig”. Frågan är vilka krav vi har för att tycka att livet är okej? Vad tycker du?

Categories: Uncategorized

Nästa krisbransch?

– Vaktmästarn, det ligger en hedgefond i min soppa!

–  Ja, det är den nya flugan.

Förvirrad? Vänta bara tills du läst Affärsvärldens Silly-spalt! Det startas fler hedgefonder än bokförlag och skivbolag nuförtiden. Vilket säger någonting om vart kultursverige är på väg. Möjligen.

Categories: Uncategorized

Och i morse var det radio

Väldigt trevligt i Mix Megapols morgonstudio.

mixopol.jpg 

Boken ”Toppa för att Krossa” blev föremål för diskussion. En väldans rolig bok, om författaren får säga det själv. Men egentligen litet för viktig för att skratta åt. Läs den och kommentera. Jag ställer så gärna upp på debatt. Läs också DN idag. Ett tristare sätt att beskriva samma trista verklighet.

Däremot gläds vi åt att Silly Season nu börjat även i Bajen. Kan han vara en ny Runa? Såg Bajen-HenkeborgsDVD:n härom dagen och kände så tydligt att en stor, oblyg pajsare som springer mer än blåa linjen och gör mål med alla kroppsdelar utom binjurarna är något som saknas i dagens trupp.

Fast ett pressmeddelande med en målvakt av typen Rami och en ny arena vore ännu roligare. Tror jag.

Categories: Uncategorized

Ingenting att skratta åt….

Jag läser om killen som måste tvångsvårdas för dataspelsmissbruk. Då tänker jag på alla knattar i min närhet som för något år sedan var så totalfokade på World of Warcraft (Blizzard, må ditt skägg växa inåt) att dom nästan slutade fungera. Lyckligtvis har de flesta kommit upp ur det där träsket nu. I familjen Öberg ägnar den blivande tonåringen sig i stället åt gitarrspel. Lika fokat, men faktiskt – det går att lira unplugged också. Och det är mysigt, det med.

Något som däremot oroar mig är hur beroende nästa generation är av sina mobiltelefoner. Här ser jag en tydlig risk för nästa vårdvåg. Ungdomar som tappar självkänslan, livsmotivationen och sproinken när telefonen laddar ur/inte fungerar/inte levererar SMS/MMS/Mail/samtal just nu.

Categories: Uncategorized

Mordmotiv i tiden, nu igen

I den regelbundna kollen på mordmotiv – denna blogg drivs trots allt av en deckarförfattare – konstaterar vi att veckans motiv nummer ett är fotbollsrelaterat. En porrkung hittas död i parken vid mellan Råsunda och Näckrosens tunnelbanestation. Med en galge som är instucken igenom det ena örat och kommer ut igenom det andra. Hur mycket jag än inte är förtjust i Solna Allmänna kan jag inte låta bli att tycka att Miltons agerande är djävligt osmart. För att inte säga osmakligt. Det enda skäl han kan ha för sitt agerande är att tjäna pengar på de aktier han redan köpt. Min hjälte Micke Norell skulle inte åta sig fallet.

En fastighetsmäklare ligger inte långt därifrån. Exakt lika död, men med ett hyreskontrakt rakt igenom skallen. Seriously – hur kan man sälja en lägenhet som inte finns ännu? ”Olyckligt” säger mäklaren. Mhmmm.

En okänd grekisk åklagare bestämmer sig för att förfölja en ung svensk semesterfirare. Märkliga bevis, en total brist på rättssäkerhet och långbenta badbrudar i den thrillern. Jag håller tummarna för att den slutar lyckligt för Calle. Våga vägra greklandssemester!

Först mördar han sin fru. Sedan överger han sin treårsdotter. Jakten på den försvunne Tai-Chiläraren kommer inte att lämna någon oberörd.

Slutsatsen blir som oftast: det händer så mycket skit därute att man måste skärpa sig och vidga sin fantasi för varje dag som går om man vill stanna i matchen som deckarförfattare…

Categories: deckare, Författande, Författartips, mordmotiv

Kejrå, jag tar på mig faderskapet….

”Toppa för att Krossa” är min baby. Jo, formellt heter författaren Håkan ”Bräckan” Bräcke, men som du vet om du har läst min Dödens Planhalva…så är sagde Bräckan alltså… en karaktär ur en av mina böcker.

”Toppa för att krossa” innehåller min allvarligaste humor någonsin. Läs mer på Bajenhemsidan:

  

Categories: Bajen, Fotboll, Ungdomsfotboll

Vårt behov av spektakulära mord

Jag anklagar härmed Aftonbladet för illojal konkurrens mot deckarförfattarskrået. Publiceringen av dagens anka, som torde nå flera nomineringar till Stora Journalist-Prisse är ingenting annat än ett massivt försök att oblygt slå mynt av den svenska allmänhetens svaghet för blodtörstiga mordpåhitt.

Alltså: om vi deckarförfattare kan få behålla fiktionen för oss själva, så lovar vi att inte ge oss in på nyhetsrapportering – okej?

Categories: deckare, mordmotiv

Twisted motherfucking awesome

image_650.jpg 

Sista året på gymnasiet hann man ju inte så mycket mer än att plugga ögonen ur sig och möjligen försöka övertyga den där motsträviga tjejen om ens förträfflighet. Men jag minns dom där pudlarna som for runt i rutan och vrålade ”I wanna rock”. Långt efter The Sweet och väldigt mycket tidigare än… The Darkness. Inte riktigt min kopp thé just då, helt enkelt; min musik var korthårig och bredbent och hette Springsteen. Eller långhårig men ”seriös”. Då hette den Ronnie James Dio.

Men nu är det alltså dags. Snart-13-åringen kräver konsert, och jag är inte svårflirtad. Solnahallen intages, och publiken är den väntade: allmänrockers i tjugoårsåldern och ”13-åringar” i strikt högtidsdräkt (tänk spandex och läder) med sina fäder. Förbandet är inte alldeles obekant: ”Easy Action” med kvällens vassaste gura, Kjell-Hilding (mer känd som Kee Marcello) och en huvudsångare som är förbi förbi sin topp som scenpersonlighet, även om vrålfalsetten sitter där den skall. Synd att förband alltid skall få lira på en tredjedel av main act-volymen. Men okej, det är Twisteds gig.

Och så kommer till slut den riktiga attraktionen. Vi kan alla deras tre hits, och blir glatt överraskade när resten av materialet håller. Basisten blir bandets hjälte med sin trubbigt-våld-framtoning som tar fist-bas till en ny nivå, men rikspudeln Snyder gör ett djävligt starkt jobb: bitvis fiffigt, damp-energiskt och med en röst som bär bättre än många andra övervintrare. Även om matte inte är hans starka sida. Och på slutet konstaterar han det vi alla känner. ”You’re fuckin awesome, Stockholm, and we fucking love you for fucking loving us.” Se där någonting för vår statsminister att infoga i sin retorik.

Categories: Familjeliv, rock | Etiketter: ,

Att lära sig skriva deckare….

murder.jpg

…om du verkligen har glöden, vill säga. Detta inlägg skriver jag bara för att påpeka att jag deltar som lärare i Ann Ljungbergs formidabelt välarrangerade författarkurser i Sevilla nu till våren. Jag driver förstås deckarförfattarutbildningen och tänker göra mitt bästa för att du skall komma en bra bit på väg.

Stephen King konstaterar – och jag är benägen att hålla med honom – att det finns tre kategorier av författarwannabees:

De hopplösa fallen. De normalbegåvade. De som är så talangfulla att de egentligen inte har någonting att lära av oss andra.

Ytterlighetskategorierna är små. Det betyder att du har en god chans. Om du är beredd att satsa, vill säga. Jag gör ingen hemlighet av att det är tufft att ta sig fram som deckarförfattare – jag som både driver ett förlag och författar själv borde ju veta, inte sant?

I Sevilla kommer vi att jobba med grundförutsättningen för alltsammans: ett bra manus. I det ligger en mängd detaljer, men viktigast av allt: vi jobbar benhårt på att hitta varje deltagares unika röst och idé. Vi tar oss synnerligen interaktivt igenom en hel drös av teknikövningar; dialog, skurk- och hjältedesign, miljöbeskrivning, gestaltning på härsan och tvärsan, metaforer, allmänt kreativt skrivande, jaktscener, sexscener. Samt naturligtvis – mot slutet av veckan – förlagstaktik. Hur skall just din typ av story torgföras mot förlagen? Vilken typ av förlag bör du sikta in dig på? Vilka är dina styrkor och svagheter som författare?

Vi jobbar hårt som fanken på mina kurser. Och vi har väldigt roligt. Du är hemskt välkommen med din anmälan.

Categories: deckare, Författande, Författartips, förlagsbranschen, mordmotiv, Uncategorized

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.