Författarens fantomkänslor

Av alla känslor som en författare kan leva med, är fantomkänslorna de mest efterhängsna. En refusering smärtar, naturligtvis. Försäljningssiffror påverkar humöret oavsett riktning. Recensioner likaså. De som säger ”jag läser aldrig vad som skrivs om mig och jag bryr mig inte om vare sig smicker eller sågningar” ljuger. Själv kan jag fortfarande känna mig kränkt av en formulering i en tidning kring min andra roman ”Svart Stajl”. Liksom jag är överlycklig över flera berömmande meningar kring samma bok. Till exempel.

Men fantomkänslorna?

Det vi snackar om är alltså den känsla som dyker upp när du redan lämnat manus ifrån dig. En idé dyker upp: ”borde inte Isabella Gröndalen få säga såhär, så kan Micke svara såhär, så kan handlingen kopplas till kapitel 23 på en gång?”

”Visst”, svarar författarhjärnan. Och sedan inser du att boken redan är lämnad. Eller i värsta fall, tryckt.

Jag tror att jag vet hur man gör. Man skriver klart i god tid. Sedan fusklämnar man ett par gånger. Genrepar och känner efter vad som trillar ned. Och när det är dags för den slutgiltiga lämningen, är allting komplett.

Alternativet är att lära sig leva med fantomkänslorna, att spara idén till nästa projekt eller att …kanske smyga in ändringen i nästa upplaga?

Så länge som ditt verk inte är ”baserat på en sann historia” är ju allting möjligt och det är ju i slutet av dagen ändå det som vi alla är ute efter? Lagen om alltings möjlighet?

Annonser
Categories: Uncategorized

Inläggsnavigering

2 thoughts on “Författarens fantomkänslor

  1. Hej Hans-Olov!

    Long time och så vidare.

    Refuseringar är aldrig kul. Men om man ska bli nåt och komma nånvart måste man lära sig att ta dem. Så är det bara. Man måste också kunna ta kritik. Helst också lyssna noga och förstå att lektören/redaktören endast har författarens bästa för ögonen.

    Jag är stolt idag för en av mina kunder kommer att bli utgiven! Jag trodde det hela tiden i och för sig, men ändå! Glad glad – och hon är så värd det!

    http://www.rolfner.se/Skrivtipsmapp/vad_andra_tyckt1.htm

  2. Roligt med din klient! Refuseringar har vi alla fått, kommit över och gått vidare.

    Men fantomkänslorna…varje gång jag lämnar ifrån mig en ny roman är de där och liksom spööökar…muhuhahaaa!

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: