Förlagsekonomi i praktiken, del 7

Den gode Mattias bloggar vidare. Hans observationer av förlagsbranschen och dess villkor tillhör mina favoriter, inte minst därför att grabben är en genuint kunnig person på alla områden (hans omslag till Jo Nesbös romaner förtjänar i detta sammanhang ett hedersomnämnande) . Det senaste insticket handlar om förlagsbranschekonomi och är lika smart som allting annat han tar i.

Jag delar mycket av det Mattias säger. Han summerar kostnaderna för ett bokprojekt till runt 150 000 kronor (exklusive förskottet till författaren) och försvarar det ur förlagets synvinkel med sammanfattningen (min kursivering)

 Ungefär så här ser ekonomin ut för en stor andel av de böcker som ges ut i Sverige idag. Men varför ger sig i så fall bokförlagen in i detta, när de redan på förhand vet att ett utgivningsprojekt kanske inte kommer att gå med någon nämnvärd vinst? Jo, det handlar om bygga författarskap – att tro starkt på kvaliteten hos författaren och den framtida efterfrågan på hans eller hennes böcker. Genom att inledningsvis ta stora risker i ett antal författares karriärer hoppas man att något eller flera av författarskapen ska nå upp till upplagor på åtminstone 10 000 exemplar.

Piratförlaget där Mattias jobbar är ett fantastiskt företagsbygge. Inte många andra på förlagsmarknaden – men dom finns givetvis – har gjort lika många rätta grejor i allt från teambygge till produktportföljsutveckling över tiden. 

När Piratförlaget lanserar sina böcker och författarskap har man två fördelar: En välfylld kassakista (och lägg märke till hur jag här låter bli att vitsa om piratskatter och annat) och ett gott varumärke när det gäller skönlitteratur av vissa typer.

Därför måste vi bredda beskrivningen något.

Problem 1. De flesta förlag saknar den ekonomiska stabilitet som Piraternas bästsäljare utgör och får kanske inte heller samma benefit of a doubt som Piraförlagets säljstyrka.

Lösning: 150 000 kronor plus förskott är inte en rimlig grundkostnad. Upplagorna måste ned för att sänka tryckkostnaden, de fasta kostnaderna för bearbetningen måste förhandlas på nya sätt och varför egentligen betala förskott? Författaren tar en manusrisk, förlaget tar en ekonomisk risk: därmed står parterna ”lika” när försäljningen börjar!.

Problem 2 är svårlöst. ”Att ha tålamod och låta författarskap utvecklas över tiden” börjar bli omöjligt  i takt med att bokhandeln förlitar sig på tidigare försäljningssiffror i sina inköp. Jag ser tydliga exempel på att handeln prioriterar lovande debutanter framför treboksförfattare på gränsen till genombrott.  Och jag tror att det är på den här punkten som vi alla i förlagsvärlden måste börja lägga krut. Eller packen och rätten oss därefter, dvs satsa brett och vilt men vara snabba på att lägga ned de författarskap som ”inte funkar”.  Up or out som det heter på näringslivssvenska.

Fundera på det här: hur många storsäljande författare idag har någonsin varit små?

Annonser
Categories: Uncategorized

Inläggsnavigering

3 thoughts on “Förlagsekonomi i praktiken, del 7

  1. Pingback: Tankar från förläggaren….. « Kalla Kulor Klogg

  2. Pingback: Arianrhod - litteraturblogg » Några länkar

  3. Var inte Läckberg liten under en kort tid, på litet förlag? Men sedan gick det ju snabbt när hon bytte förlag förstås så det kanske inte är något bra exempel…

    http://www.svb.se/SvB_papper/2006/Nummer_14/141131

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: