Du missade något igår kväll…

och om jag blåser i den?

.. men du var för all del inte ensam om det. Your loss. Samt Faschings.  Vi snackar nämligen om den skicklige Canonball Adderleyarvtagaren  Vincent Herring med sitt band:  Anthony Wonsey – piano/keyboard, Richie Goods – bas och  Joris Dudli – trummor.

Här har vi ett band i världsklass. Har jag läst någonting om att de kommer? Nix! Har jag hört någonting från klubben? Visst – två mess på Facebook samma dag som konserten. Man marknadsförde McCoy Tyner-giget liiitet mer, kan man säga. Och resultatet?

50 skamsna själar, högt räknat, hittade denna pärla. Merparten sådana som känner till eller rentav känner bandet och naturligtvis ett tjog med stammisar.  Vincent & grabbarna lirar ingenting somär frånstötande eller konstigt. Tvärtom, det blir en riktigt vass blandning av höghastighetsneobop – öronvänlig sådan – och slick gospelfunkfusion som knappast kan skrämma någon, men däremot locka in alla möjliga intresseinriktningar i jazzen. Man bjuder på sig själva och kapellmästaren drar mellan nästan varje låt en liten personlig historia kring låten på g. Tänk om hälften hade varit sant….

Och när jag går hem ringer huvudet av fantastisk musik. Jag blir såå sugen på att plocka fram en sax mitt i natten och ge den en riktig omgång. Men i stället funderar jag på hur detta celebra besök kunde locka så få. Och beklagar alla er som inte hittade dit. Ny chans i Eskilstuna i kväll, faktiskt. It’s worth the ride…

Annonser
Categories: Uncategorized

Inläggsnavigering

Kommentarer inaktiverade.

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: