Monthly Archives: november 2010

Så var det dags igen

Det skall bli extra årsmöte  i Hammarby Fotboll och som vanligt surrar luften av rykten. Inte minst diskuteras ”kuppning” av ljusskygga kandidater som förmodas vilja närma sig styrelsearbetet helt utifrån önskemål om egen vinning. Eller åtminstone för att inte göra det ”riktiga bajare” vill att man skall göra i en styrelse.

Jag tycker att Avgå Alla-tischan sa allt. Vi bor i Sverige och här duger ingen, geddit? Så fort någonting går oss emot, skall ALLA AVGÅ. Enkelt och rättframt. Och om man stött sig med tillräckligt många så bör man akta sig för att ens utnyttja sina demokratiska rättigheter och närvara på mötet.

En bajare är ett party. Tre bajare är ett kuppförsök. Tio bajare är ett upplopp och i förlängningen fotbollens död. Tusen bajare som bränner bengaler på fotbollskanalerna är festligt, fullsatt och stämningsfullt. Och ”bra teve”.

Men jag kommer bort mig. Ett av kuppryktena rörde vår tidigare VD Åsa. En förnuftig person – såvitt jag kan bedöma har hon skött sig så gott det gått under något som måste betecknas som VD-perioden från helvetet.

Ryktena gjorde gällande att hon skulle låta sig kuppas in i styrelsen under mötet  och dessutom på dolt uppdrag av två inte alltigenom populära personer i bajenland. Låt oss kalla dem P & F. Eller A och Å. Eller Piff & Puff, för det som är intressant är inte att vissa är arga på den ene eller den andre utan att ha alla fakta på handen. Utan att Åsa som visat integriteten att avgå när styrelsens beteende inte ens var på knattelagsnivå, skulle göra sig till hund för ett ben av okänd kvalitet och låta sig ”kuppas in”. Jag är bergsäker på att de flesta av oss skulle hälsa henne välkomna genom huvudentrén om hon fick för sig att återigen vilja förstöra nattsömnen med ett Bajenengagemang.

Alla försök att ha makt i Bajen har ju något av legenden om Ikaros över sig. När man flyger för nära solen, smälter vaxet och man störtar.

(Det är bara den där AEG-juristen som käkat sina asbesttabletter varje dag och får sitta kvar utan att någon berättar för honom att de vet var hans hus bor. Killen som stoltserade på senaste supportermötet med att ha suttit i styrelsen sedan AB’t bildades utan att någon av oss som var där hade civilkurage att kasta det första ägget – killen är ju med sitt aktiva eller inaktiva beteende i styrelsen medskyldig till ALLT som gått åt fanders i Hammarby – kostnadskostymer, avtal, märkliga försäljningar… allt! )

Men åter till Åsa. Jag messade henne och undrade hur det kändes inför kuppen. Och fick följande svar.

Hej!
Jag kommer inte kuppas in i någon styrelse. Det kan jag lova. Kanske att jag någon gång i framtiden skulle vilja engagera mig i Hammarby igen men det skulle i sådana fall vara på demokratisk väg eller via en rekryteringsprocess. Vi ses på mötet! /Åsa

 

Så. Nu får kupprykten spridas om någon annan.

 

Vi bortser från

 

 

Annonser
Categories: Bajen, Hammarby, Södermalm, Ungdomsfotboll

Den gamle och Marathon

Det är verkligen inte rätt dag, eller också är det det, att avslöja en av mina mörkaste hemligheter när man sitter hemma i vattensängen insvept i flanellskjorta, duntäcke och Kreutzbergtishan och huttrar. Men here goes:

* Det blir Stockholm Marathon för mig nästa år *

Du som läst den här bloggen litet regelbundet känner till min obesvarade kärlek till långa distanser. Den uppstod ju redan i moppeåldern, när jag och vännen S tillsammans med unge hr K sprang någonting som i Västerås kallades för ”Arosmarschen”.  Det var 37 km terräng mellan Sätrabrunn och Rocklunda i Västerås. Jag vill minnas att vi fick ganska hyfsade tider de tre gånger vi sprang och känner fortfarande hat mot den schlemme gymnasiegymnastikläraren som gav mig en tvåa i jumpa trots dessa prestationer.  En olympisk guldmedaljör i simning som slaggade bakom fotbollsmålet när gossarna spelade. men nu skulle det ju handla om löpning.

Efter den sista Arosmarschen tog det lång tid att komma upp i löpform igen. Åtta år, om man skall vara specifik. Då inleddes nämligen – shit, vad jag har gått upp under smekmånaden-kampanjen of 1991 som kulminerade i mitt bästa Marathon hittills vilket säger mer om mig än om tävlingen: 4.49 blev tiden. Matchvikten var då 65 pannor. Nu är den närmare 80 och sedan dess har det blivit tre maror, varav den sista på tider långt över fem timmar.

But here we go again, alltså. Som ”vanligt” kommer jag att springa i den gamla fina Bajentishan. Och denna gång skall jag banne mig under fem timmar igen.

Någon som låter sig utmanas? Så fort jag är frisk börjar löpningen på allvar.

Categories: Uncategorized

Och den årliga Barcaresan är här

Man skall ha traditioner. Ovanpå, eller under flexibiliteten. Polaren N tog initiativet till denna för två år sedan and we ain’t looked back since. Två grabbar. Barcelona. En grymt skön syreficka i tillvarons råttlabyrint. Om du inte hör ifrån mig förrän måndag, är du antagligen inte i Barcelona, kort sagt..

Categories: Uncategorized

Här kan du köpa mina böcker: Hans-OlovÖberg-bokhandeln!

Japp, i samarbete med PocketDirekt (helt utan provision, bara så du vet) kan man nu köpa alla mina böcker och annat – bluesplattan, t ex – på Hans-Olov Öberg-bokhandeln

Categories: Uncategorized

Ett poem i tiden…

Oktobernojan brukar som bekant hänga kvar en bit in i november och då känns det ungefär såhär, upptäckte jag. Vem har egentligen skrivit den här dikten?

 

Jag får saker ur händerna.

 

Med göralistan rullad till batong möter jag dagen: ett slag i nacken, ett knä i magen. Tillvaron komprimerad till prioriteringar:

Rött för näsblod, gult för magont, grönt för lugna gatan.

Ja för satan:

Allt nu,

Ingenting senare.

Tjenare.

Det är nu eller aldrig.

Men man skall aldrig säga aldrig så vi säger nu.

Frågar du om jag vill fika?

Säg adjö till tänderna

Jag får saker ur händerna.

 

Ett monster av planering

En hjärna i behov av sanering

…från första små på Handels där vi lärde oss att

 

DEN
RATIONELLE
MANNEN

ALLTID

FÖREDRAR
MER
FRAMFÖR
MINDRE

 

Och säg sedan att storleken saknar betydelse.

 

Jag får saker ur händerna.

Jag har mål i mun.

Balanserar på en egg, djävligt tunn.

Agerar med momentum och flow

It’s one for the money and two for the show

Idoljuryn har gått hem och ljuset är släckt

Facket har lagt ned och ackordet är spräckt

Gud Fader har avgått och kamelens rygg är knäckt

Men jag konstaterar käckt

att Jag får saker ur händerna.

 

I min värld finns ingen demokrati,

Avvägningar sker genom upplyst anarki

Vill du ha min empati?

Lägg in din födelsedag på Facebook och läs sedan min skenheliga hyllning

Som en tårta utan fyllning.

Men säg inte att jag inte får saker ur händerna.

 

 

Categories: Uncategorized

Blogga med WordPress.com.