Det här med att vara författare

Jag inleder ofta mina författarföreläsningar med en liten analys. Som vanligt har jag dubbla syften med den – att underhålla och att samtidigt undervisa en smula. Det jag säger är ungefär

Varför blir man författare? Det är egentligen rätt omöjligt att föreställa sig att NÅGON överhuvudtaget skulle vilja ge sig in på’t. Om man tänker litet, alltså. De svenska förlagen får – uppskattningarna varierar – mellan 5000 och 12 000 manus varje år från förhoppningsfulla wanna- gonna- och nevergonnabees. Av dessa blir kanske tio accepterade. Av de här tio funkar förmodligen bara hälften så väl så att det blir en andra bok. Så… 5 chanser på 10 000. Jämfört med Lotto är oddsen förmodligen hyggliga. Men när det handlar om frukten av något års arbete, eller kanske TIO års arbete?

Säg sedan att du blir accepterad? Allt färdigt och lyckliga i alla sina dagar? Icke. Alls. Det är ju NU jobbet börjar. Antagningsbeviset är avsparken på första träningsmatchen för säsongen i bister snöstorm, inte SM-guld-festen med cigarrer både här och där.

Om man tänker såhär: skulle en kirurg, en parkeringsvakt eller en byggarbetare acceptera författarens lönevillkor? ”Varsågod, här har du ett litet förskott som ett kvitto på att du jobbat hårt för oss i ett år. Om ytterligare ett år ser vi om ditt arbete gick att sälja till tillräckligt bra pris, sedan räknar vi ihop det och ytterligare ett halvår efter det får du resterande betalning för jobbet. Om det blir någon alltså. Och helst mot faktura.

Det är ganska enkelt att analysera de som blir författare. De är KNÄPPA, FOKUSERADE och PASSIONSDRIVNA. Och om ni fortfarande är intresserade tänkte jag nu berätta litet om min senaste roman….

Ungefär sådär alltså. Detta sagt som en liten reaktion på den senaste tidens bloggande i författarkretsar om förlagen och dess manusläsningsetik och refuseringsbreven och allt detta.  Min farsa, som var en wannabe konsertviolinist gav mig det ultimata rådet för alla konstnärer redan när jag var en liten späding: ”Om du kan tänka dig att göra någonting annat – gör det”.

Så. Mina Dirham i debatten är härmed levererade.

Annonser
Categories: Uncategorized

Inläggsnavigering

One thought on “Det här med att vara författare

  1. Min kommentar försvann visst. Kommer inte riktigt ihåg vad jag skrev.
    Det var något om att det är bra att få perspektiv, att din pappa var väldigt klok, och nej, jag kan inte tänka mig att göra något annat…
    Ungefär så.

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: