Monthly Archives: mars 2012

Behöver litteraturen proffs?

Annina Rabe skriver en utmärkt artikel i dagens SvD. Och jag håller instinktivt med. Litteraturen behöver proffs. Jag har själv haft förmånen över åren att jobba i många olika roller tillsammans med professionella bokmänniskor; som författare och som förläggare, bokmarknadsförare och allt möjligt annat.

Det är klart att litteraturen behöver proffs. Att som författare jobba med en riktigt duktig redaktör, som verkligen förmår lyfta texten är en njutning av stora mått. Att se 60 000 ord sammanfattas till en klatschig marknadskampanj är en kick. Och så vidare.

Ändå inser jag att vi måste höja ett varningens pekfinger. Ty precis som i många andra branscher finns det proffs och ”proffs” i litteratursvängen. Bland frilansare och fastanställda på förlag av alla storlekar har jag stött på både den ena och den andra sorten, inte sällan där man minst väntade det.

Det är ytterst sällan som ett manus kommer publiceringsfärdigt till förlaget. Och även om det skulle göra det – i någon mening – går det i min erfarenhet ALLTID att lyfta en bra roman ett steg till. Här har egenförläggaren klara nackdelar i utgångsläget, om inte han/hon hyr in en riktigt duktig redaktör förstås. Men då menar jag riktigt duktig och ingenting annat.

När det gäller marknadsföringen tvivlar jag på att ”proffsen” med automatik är så mycket vassare än begåvade amatörer i det generella fallet. Naturligtvis säljer en debutant som stora starka Bonnier klart signalerar att man satsar på, mer än egenförläggaren i Blåbärskullen Förlag & Sylt. Men om vi beger oss ett snäpp från bägge ytterligheter är svaret plötsligt inte längre självklart. Jag har häpnat över hur dådkraftiga ensamförläggare kan vara när det gäller marknadsbearbetning och än mer över hur slappa så kallat ”etablerade” förlag kan vara i sin behandling av de manus som anförtrotts dem av förhoppningsfulla författare.

Marknadsföring är – tro mig, jag har ju pluggat sånt där i andra små på Handelshögskolan i Stockholm – inte någon särskilt avancerad vetenskap. Snarare handlar marknadföring om en del strukturerat sunt förnuft och resterande delar – mer än nittio procent – entusiastiskt och ihärdigt genomförande.

Jag tror att Annina Rabe främst tänkte på den texthantverksmässiga rollen i sin artikel. Men min reflexion över ämnet blir alltså: självklart behöver litteraturen proffs. Men se till att du använder dig av rätt sort, och avfärda eller upphöj inte någon bara på grund av organisationstillhörigheten eller andra etiketter.

Annonser
Categories: Uncategorized

Blogga med WordPress.com.