Monthly Archives: september 2012

Femtio nyanser av Harry Potter och de vittras rödvinsorgie

Så är det dags för bokmässa igen. I morgon eftermiddag går tåget mot Det Litterära Sveriges Framsida och fyra dygns pendlande mellan Svenska Mässan och Park. Ett hårt jobb, förvisso. Bokmässan är ingenting för den veke, dåligt ölsinnade eller blyge i dåliga skor. Här skräms agnarna från vettet redan under den inledande Pressnattafesten på onsdagskvällen. 

Några småsaker att tänka på.

1. Vad är Feskekörka? Enkelt: ett annat namn för International Rights Centre där förhoppningsfulla agenter, förlag och enstaka författare träffas för att fiska upp de senaste, finaste läckerbitarna. Följ hummerdoften upp till andra våningen om du vill ta dig dit.

2. Vad är en ”Monter”? Det rör sig sannolikt om en bokstav som fallit bort. Det stavas ”Monster” och är alltså ett odjur som drar resurser, äter tid, energi, förlagets yngsta och vackraste medarbetare, samt evärdeliga mängder pengar och icke släpper dig ur åsyn förrän mässan är över.

3. Kommer man hem med buksvågrar eller buksvägerskor? Alls icke. Det där är en förvrängning av termen för människor som läst samma böcker: Boksvågrar och Boksvägerskor, helt enkelt. Allt annat är elakt förtal.

4. Men ”Prassel” är ju viktigt på Bokmässan? Ja, naturligtvis. ”Prassel” är ett annat namn för de numera allt sällsyntare recensionerna av litteratur i papperstidningar som …prasslar.Allt annat är elakt förtal.

5. ”Vi sågs på Park” – ett begrepp av samma typ som ”Jag såg Springsteen på Konserthuset 1975” – en konsert som är mest berömd för sina omvälvande demografiska effekter – något tusental gick in i konserthuset och mer än 10 000 kom ut. På samma sätt gör uppskattningsvis sjutton gånger så många människor som går in – ackumulerat under hela mässan – anspråk på att ha setts på detta Det Litterära Sveriges Framsidas Främsta Vattenhål. Denne bloggare BOR i år på Park och kommer med förlagskollegorna att följa utvecklingen noga.

6. Mingel – en felstavad variant av ”Vingel” – den gångstil som karaktäriserar bokbranschmänniskor som fuskat med kosten, eller hetsbantat, i tre veckor inför bokmässan – och sedan förtär tio oanat stora plastglas ljummet rödvin på ”Parnassen” (En ”Parnass” uppstår där två sprituella representanter för bokbranschen möts. Se punkt sju, nedan. )

7. ”Spirituell”  se ”Egen benämning på ap-rak, spritindränkt”.

8. Sociala Medier – genom diverse missuppfattningar en allt större del av bokmässan. Böcker har ju annars den fördelen att de är Extremt Asociala Medier. Se vidare: ”Håll käften, jag läser!”

9. Bakfull? En myt. Det heter ”Bokfull” och är ett tillstånd som inträder efter studium av mer än tvåtusen titlar på mindre än tre dygn. Illamående och huvudvärk kan förekomma, se även ”Nät-värk”.

10. Frukost? Hoppas oftast över.

11. Lunch? Se ”Montersnacks”.

12. Middag? Se ”Mingelsnittar”

 

Behöver du mer stöd? HÄR FINNS DE TIO BUDORDEN FÖR BOKMÄSSAN

Categories: Uncategorized

När recensionerna trillar in…

Man är lika lycklig varje gång. När någon bryr sig, läser boken och sedan skriver om den. ”Skit samma vad dom skriver, bara dom skriver” säger vissa. Fan tro’t. Jag föredrar fina recensioner.

Igår var det alltså första recensionsdag. Det var många som valde att publicera recensioner av mina verk just då. Både den senaste, Någon Att Lita På, och föregångaren Djävulens Tonsteg. (Ja, det är kul med versaler i början på orden. 🙂

Om jag är lycklig?

Läs de här recensionerna och gissa.  (En sammanfattning av boken och recensionerna hittar du här) 

Categories: Uncategorized

Speedad författare i partybestyren

Det är mycket nu. Release för ”Någon Att Lita På” äger rum hemma hos förläggaren och författaren i helgen. Massor att stå i, även om uppsåtet är att ha ett mysigt hemmahos-mingel snarare än någon pompös, stor tingeltangelparadkavalkaskad. För det skall ju bli en bra fest ändå. Och grejor måste på plats. Detaljplaneringen började redan i måndags…

…och i tisdags hände det plötsligt! Vestmanlands Läns Tidning, husorganet i Västerås, slog till med en super-recension av boken. En helsida faktiskt! Och många fina citat.

…och i onsdags hände det plötsligt. VLT slog till igen, denna gång med ett tvåsidigt porträtt av yours truly. Visst var jag beredd på att det skulle komma, men inte när och så stort.

efter den omgången undrade mamma luttrat: hur skall dom få ihop tre sidor om dig till torsdagsnumret.

…och i torsdags hände det plötsligt … att en god vän skickade över en helsida från Orkesterjournalens senaste nummer där biografin om Esbjörn Svensson Trio recenseras. På helsida, som sagt. I milt sagt goda ord.

…och i dag, fredag, händer det plötsligt att vår underbara, feta, djävliga, elaka, finfina Pek-Heavy har nominerats till Bokvideopriset 2012 i klassen barnbokvideos. Hur kul är inte det?

Snälla! gå in och rösta här:

Och nu raskt över till Systembolagsurvalet. Och uppställning av PA:t Och….

 

 

Categories: Uncategorized

Så skapar man Sveriges Bästa Bokhandel

Det är mycket röstningar just nu. Klicka här, hjälp mig att vinna, klicka där. Och jag deltar med glädje i allt klickande. Kanske är just klickbenägenhet ett mått på vänkretsens digitala mognad? 

Nå. 

Hur det än är med den saken så har det – i skuggan av det stora, svarta hålet för allt klickande, Storytel – uppstått en ny tävling. Vi Läser driver just nu en tävling om vem som driver Sveriges Bästa Bokhandel. 

Tävlingen gäller förstås också vilken bokhandel som har flest klickbenägna fans och flest klickbenägna fans med egna nätverk som driver klickandet ytterligare. Men det är kanske för långt att skriva, så vi fortsätter att kalla det för tävlingen om vem som har Sveriges Bästa Bokhandel. Med tillägget att det inte förvånar att SF-bokhandlarna ligger högt, dels pga att de är superfina tematiska boklådor, dels eftersom jag någonstans när en misstanke om att SF-läsare kanske är nååågot mer uppkopplade än andra. 

Men hur ser egentligen den riktigt lyckade bokhandeln ut? Hur gör man som bokhandlare för att få MIG med sig? 

1. De som jobbar i bokhandeln ÄLSKAR sitt jobb. 

Som författare och förläggare ser jag många ”tjänstemän” i boklådorna. Även, vilket förvånar mig, i butiker som inte har någon stor kedja som ägare. Och omvänt, även i kedjedrivna boklådor stöter man på affärsdrivande, trevliga, bokintresserade, flexibla människor. Mitt favoritexempel på sådant är förstås Ackis i Gallerian i Västerås. 

2. Den som driver bokhandeln är inte regelstyrd och gärna litet smågalen

Precis som i all annan näringsverksamhet måste ju drivet och galenskapen finnas där, i bokhandeln. Modet att satsa, drivkraften i genomförandet och självsäkerheten i att pröva nya vägar. Om några månader, kommer en av våra finaste boklådor att bli skådeplats för ett större jazzevenemang. Try that for size! Pigga boklådor vågar diskutera nya sätt att göra signeringar med författare, vågar kliva fram och rekommendera otippade böcker för sina kunder, vågar göra nytt på nätet och i butiken, öppnar för förutsättningslösa diskussioner med förläggare och VILL saker. 

3. Personliga upplevelser

Man behöver inte inreda sin bokhandel som The Secret Lair of the Villain eller en mysig pub i Midsomer för att skapa en personlig bokhandel. Men det hjälper. Lokaler med karaktär, udda objekt till försäljning – (jag ÄLSKAR Bysis snygga industrilampor som hänger inne till vänster i lokalen. Jag älskar för övrigt hela den lokalen!)  Söderbokhandeln må se sunkig ut i ett första läge, men det är inte sunk, det är personlighet som hänger ned från taket. 

4. Kunnighet

Om jag frågar efter en bok av den här karaktären. Så. Vet. Bokhandelsmedarbetaren. Omedelbart. Hur. Jag. Menar. 

5. Glädje och Energi

Oavsett om det är en oberoende eller en ”beroende” boklåda, vill jag se glädje i personalen. Uppgivna suckar om ”vi är bara ett showroom för AdLibris” eller ”Nej, den för vi inte, men du kan, höh, köpa nya Guillou på Ica för halva priset”  hjälper inte försäljningen; och det väcker inte ens sympati, bara frågan ”vad gör du åt det, då, mer än att lipa?” . Det finns många boklådor som vill på det här viset. 

6. Driv

Läst något från Bokia Center Syd på Facebook nyligen? Kunde just tro det. Och allt fler boklådor jobbar allt hårdare på att visa upp sig i alla möjliga sammanhang. Bokhandlare som tar ställning, även för det oväntade, eller spåret vid sidan om allfarvägarna. Som Bokia Center Syds schyssta behandling av all rockrelaterad litteratur. 

7. Våga välkomna även andra förlag än de stora. 

Självklart talar pengarna. Och Bonnier står för de flesta för en större försäljning än Kalla Kulor Förlag. Ändå kan det vara roligt för den breda publiken att se evenemang och satsningar på litteratur utanför De Stora. Här tycker jag att allt fler handlare blir allt modigare. Även så stora spelare som Ackis på Mäster Samuelsgatan, denna förtjusande butik med sina grymma lokaler. 

 

Vad väntar du på? Ut och kör, bara! 

 

 

Categories: Uncategorized

En recensent att lita på. Fast två.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ja, sådär som här ovanför såg det alltså ut i VLT idag. Mamma ringde mig (sin vana trogen) och jag fick recensionen uppläst. Sämre kan man vakna till, det måste jag säga.

Men historien slutar inte där. Det visar sig att Maria Johansson – i Västerås välkänd som en av de trevliga människorna på Akademibokhandeln i Gallerian – också skrev en recension i sin Facebookfeed: hon fick som den VIP:are hon är i boksammanhang, ett förhandsexemplar. Och om den och föregångaren Djävulens Tonsteg, skrev hon:

 

Få böcker fångar mitt intresse så pass att jag läser ut dem på tre kvällar. Ännu färre på två kvällar! Detta har Hans-Olov Öbergs två Västerås-deckare lyckats med! I första boken ”Djävulens tonsteg” sker ett mord på en ung gossopran. Man får tidigt i boken veta innebörden av titeln, det tilltalade mig. Men vem slår kallblodigt ihjäl en så ung grabb? Kommissarie Benny Modigh påbörjar en krokig resa

för att finna svaret…människan kan vara väldigt ond.

I ”Någon att lita på” får Benny Modigh ännu något att bita i! Män förnedras och misshandlas, men ingen har sett förövaren (förutom du som läsare som tidigt får veta vem ”hämnaren” är). Alla utsatta män har en gemensam nämnare, en skamlig sådan. Vem utsätter dessa män för såna hemskheter, och framför allt – varför? Är det kanske rent av rätt åt dem…? Läs så förstår ni varför jag skriver ”hämnaren”.

Författaren använder ett okonstlat och lättbegripligt språk som gör böckerna lätta att ta till sig. Spänningen byggs upp och man kan inte låta bli att läsa vidare. Två helt klart läsvärda deckare! Vi säljer dem båda på Akademibokhandeln i Gallerian, Västerås. Välkomna!

Categories: Uncategorized

Blogga med WordPress.com.