#beach2064, del 35, Tunnelloppet

Jag började löpträna på riktigt när jag var femton, i en sorts förfärelse över vad som annars skulle hända med min grundkondis efter mopedköpet. Lillgammalt? Mja, min gode vän Stefan hade också med saken att göra. En två år äldre, långbent djävel med en aldrig sinande förmåga att få sin kortare knubbigare vän att röra på påkarna. Tillsammans sprang vi miltals längs grusvägarna utanför Skultuna och samma höst, alltså 1979 deltog vi bägge – manligt som bara fan, förstås – i Arosmarschen, ett 37 kilometer långt terränglopp mellan typ Sätrabrunn och Västerås. Det blev så småningom tre eller fyra sådana lopp. Fyra, tror jag faktiskt.

Löpvanorna höll i sig efter flytten till Stockholm och av och an sprang jag korta och långa sträckor. 1992 började jag med Maraton och lyckades så småningom genomföra fem stycken. Samt otalliga mellandistanslopp; Orsakajt’n, Stockholmsloppet mm. Och det där vad det nu heter utanför Sollentuna som var rätt trevligt.

Men för ett par somrar sedan ruttnade jag. Löpningen var helt enkelt inte roligt längre. Tröttsam, slitig, tråkig, och alldeles 1/underbar. Så jag slutade springa mer än ett par pliktskyldiga rundor i månaden. Och gick upp i vikt och tappade kondis, surprise, surprise.

Men nu är ju lusten tillbaka igen. Med en väsentligt lägre vikt, kommer suget att göra någonting vettigt av formen och ett millopp som inledning på detta kändes ganska smart.

När jag tog emot västen insåg jag vem som bestämt sig för att springa. Mitt feta jag. Men med XXL-västen som en kortkort klänning runt kroppen tog jag mig iväg.

En överdrivet klämkäck startuppvärmska, men en oerhört oerhört välorganiserad löpupplevelse senare – tänk vad de hade gjort fint i tunnlarna med ljusspel, snöstormar, pepparkakor, trummor och glögg – var jag i mål på 66 minuter. Och tretton sekunder.

Löptekniken sitter där: hög kropp, korta steg, strax under kapacitet hela tiden (kraftfullt inspirerat av löparbibeln ‘Born To Run’) och skadorna höll sig borta. Naturligtvis.

66 minuter. Och tretton sekunder. Nästa mål får bli att komma under timmen på på samma sträcka. Det kommer att kräva ungefär 20 träningsrundor, gissar jag. Dvs ungefär tio veckor.

Nu börjar den kampanjen, litet sådär i skymundan. ALLT FÖR BEACH #2064

Annonser
Categories: #beach2064 | Etiketter:

Inläggsnavigering

Kommentarer inaktiverade.

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: