deckare

Alternativa deckarhjältar

När jag läser deckare, får jag ibland för mig att det gått litet långt med …klyschifieringen. Poliser och deckare i all ära, men varför finns så få andra yrkesgrupper egentligen representerade bland amatörgåtlösarna? Sagt och gjort: någon som kallar sig ”MagisterMord” gjorde visst en lista som behandlar alternativa yrkesgrupper:

Annonser
Categories: deckare, Författartips, förlagsbranschen, mordmotiv, Uncategorized

Vaddå Cosy? En förläggares reflexioner över varumärken…

Det blir litet debatt om vad man får göra i ett förlag som vår nya lillasyster till Kalla Kulor, Cosy Crime.

Categories: deckare

Nu skall du faktiskt lära dig att skriva deckare!

Jo, faktiskt. Det är ingen idé att du går omkring där med planerna på den stora romanen i hjärnans byrålåda och mängder av sidor skrivna…i själens kökssoffa. Alla svepskäl är eliminerade med detta:

Manhattan Mysteries Workshop of ’08   (märk att kursen alltså går 1-7 december, inget annat)

Välkommen!

Categories: deckare, Författande | Etiketter: , ,

Hej då Stephen Frey

Det är inte så många som försöker skriva initierade finansthrillers. På något vis känns det som att vi blir färre. Och nu är det dags att avskriva ännu en, nämligen amerikanen Stephen Frey. Jag stötte på hans böcker av misstag, faktiskt. Var på Waterstones i närheten av Piccadilly för något decennium sedan och – stressad som man var på rull mellan City och Heathrow – kastade jag mig över hyllan med min hjälte Stephen Fry. Av någon anledning tittade jag inte noga på boken förrän jag slog upp den på planet och insåg att ett ”e” mellan r och y kan betyda så mycket. Men okej, killen hade en bakgrund på Wall Street och några ställen till och skrev med en viss lidelse om sina hjältar, ständigt med en begåvad underdog i huvudrollen, en snäll kvinna som hjältinna och en fal sköka med kopplingar till storskurken som antihjältinna. Dessutom kändes böckerna medryckande, även om solklara invändningar som gestaltning, realism i relationerna och annat var lika valida som i vilken annan bestseller som helst.

Men med The Successor – den tredje boken om samma hjälte, riskkapitalisten Christian Gilette, tar Frey ett så djupt steg nedåt i sin författarkarriär att jag helt tröttnar. Frey har tappat stinget och skrivit ”en uppföljare” mellan pauserna i en räcka riktigt tråkiga möten. Spänningsingredienserna fungerar säkert i teorin, men på papperet, det papper som jag är tänkt att läsa, blir det bara så outgrundligt platt, schabloniserat och påklistrat alltsammans. Undvik den.

Jag förväntar mig att samtliga mina elever från deckarförfattarkursen i Sevilla presterar väsentligt bättre historier än denna, med mycket bättre tekniskt handlag.

Categories: deckare, Författande, Författartips | Etiketter: ,

41 skäl att vilja vara författare

Jag träffade dem ikväll, alla fyrtioen. De representerade en varm och trivsam förening som kallar sig för Deckarvännerna. Ordföranden förklarade för mig att sällskapet bildats i mitten av sjuttiotalet under någon av den strävsamma deckarkulturtidskriften Jurys deckarsammankomster i ABF-huset. Någon hade ställt frågan ”om det nu finns en Deckarakademi för författarna, vilken förening skall vi deckarläsningsentusiaster få tillhöra?” och på den vägen är det.  Sålunda var jag denna gång inbjuden som gästtalare, för att föreläsa om mitt författande under gemytliga former. 41 deltagare är fler än GW Persson drog, fick jag veta. Men färre än när Jan Guillou var där. Chefen är värst, med andra ord.

Deckarförfattandet kan man ägna sig åt av många skäl och det gör jag. Men de här 41 själarna var det verkligen trevligt att få lära känna en smula. Och alla böcker jag hade med mig till försäljning tog slut snabbare än någon hinner säga ”kreditderivatsvindelskandal i Schweiz.”.

Categories: deckare, Författande

….och rättvisan har sin gång

Det händer så många hemska saker hela tiden att människosjälen – åtminstone min – villigt stänger av nyhetsflödet. Men så ser man någonting som det går lätt att relatera till och jag kastar mig villigt in i pöbeln och delar dess krav på offentlig stening.

Att Lollo äntligen får en chans i fotbollslandslaget är ännu ett tecken på rättvisa.

Toppningsdebatten går vidare. Jag anser fortfarande att både killar och tjejer skall ha rätt till fotboll på sin egen nivå. Oavsett om de är elitspelare eller snubbelfötter.

Och i morgon går börsen antingen ned eller upp.

Categories: Bajen, deckare, Finansmarknaden

Mordmotiv i tiden VII

I kväll har den förnämliga handboken Skrivarkalendern – som inte bara är en handbok utan ett komplett nätverk med redaktörer, skrivarcoacher, vänligt sinnade förlag och författarkollegor (både publicerade och reallygonnabees, wannabees och nevergonnabees) – en träff någonstans i Gamla Stan. Eftersom jag får möjlighet att snacka litet om författarrollen ur mitt dubbla förläggar/författarperspektiv kan det nu vara läge att påminna om vilken fantastisk inspiration för mordintriger som finns i tidningarna hela tiden. Budskapet – det är inte omvärldens fel om du inte kommer på en bra story. All info finns där, det gäller bara att se den.

Thrillern ….is dead utspelas naturligtvis i Facebookmiljö. Är det en grundare som får på tafsen av en integritetstörstande användare eller är det en slumpkontakt via rivaliserande grupper därinne som leder till ett ruskigt mord?

Personer som varit försvunna, men återkommer/återfinns mystiskt ger fantastiska möjligheter att twanga till en intrig. Ryttarinnan som kom tillbaka och den försvunne kanotisten som hittades efter fem år. Börja skriv, för fanken. Eller låt bli om du kan tänka dig att göra någonting annat än att skriva.

 Slutligen, om jag var mor eller farförälder till denna stackars bäbis, skulle det också bli en mordhistoria av alltsammans.

 Så mycket våld, så litet tid att beskriva alltsammans!

Categories: deckare, mordmotiv

En ny deckarförfattarfavorit

John Burdett – lägg inte namnet på minnet, för du kan ju alltid surfa in här igen och hitta det. Men glöm inte var du läste det först. Om det nu var här. John Burdett är om man får tro författarbion i Bangkok Eight, en tidigare jurist som jobbade i Hongkong och så småningom slog sig på att skriva böcker. Och hjälten Sonchai Jitpleecheep är en udda bekantskap. Han är precis lika mycket Bangkok som Micke Norell är Södermalm och Harry Hole är Oslo. Det vill säga: ganska mycket, men ändå udda. Precis som i Barbara Nadels Istanbuldeckare – se där en ny uppgift för deckaren, lokalfärg på ett spännande och initierat sätt – är språket sisådär, men intrigen väldigt lokalfärgad och miljöbeskrivningarna en stor del av behållningen. Sonchai – en av få hederliga snutar i Bangkok – har dessutom en färgstark mamma (!) som är pensionerad prostituerad. Nä, alltså, färgstarkt och med mersmak. Beställ och läs!

Categories: deckare

Mordmotiv i tiden, nu igen

I den regelbundna kollen på mordmotiv – denna blogg drivs trots allt av en deckarförfattare – konstaterar vi att veckans motiv nummer ett är fotbollsrelaterat. En porrkung hittas död i parken vid mellan Råsunda och Näckrosens tunnelbanestation. Med en galge som är instucken igenom det ena örat och kommer ut igenom det andra. Hur mycket jag än inte är förtjust i Solna Allmänna kan jag inte låta bli att tycka att Miltons agerande är djävligt osmart. För att inte säga osmakligt. Det enda skäl han kan ha för sitt agerande är att tjäna pengar på de aktier han redan köpt. Min hjälte Micke Norell skulle inte åta sig fallet.

En fastighetsmäklare ligger inte långt därifrån. Exakt lika död, men med ett hyreskontrakt rakt igenom skallen. Seriously – hur kan man sälja en lägenhet som inte finns ännu? ”Olyckligt” säger mäklaren. Mhmmm.

En okänd grekisk åklagare bestämmer sig för att förfölja en ung svensk semesterfirare. Märkliga bevis, en total brist på rättssäkerhet och långbenta badbrudar i den thrillern. Jag håller tummarna för att den slutar lyckligt för Calle. Våga vägra greklandssemester!

Först mördar han sin fru. Sedan överger han sin treårsdotter. Jakten på den försvunne Tai-Chiläraren kommer inte att lämna någon oberörd.

Slutsatsen blir som oftast: det händer så mycket skit därute att man måste skärpa sig och vidga sin fantasi för varje dag som går om man vill stanna i matchen som deckarförfattare…

Categories: deckare, Författande, Författartips, mordmotiv

Vårt behov av spektakulära mord

Jag anklagar härmed Aftonbladet för illojal konkurrens mot deckarförfattarskrået. Publiceringen av dagens anka, som torde nå flera nomineringar till Stora Journalist-Prisse är ingenting annat än ett massivt försök att oblygt slå mynt av den svenska allmänhetens svaghet för blodtörstiga mordpåhitt.

Alltså: om vi deckarförfattare kan få behålla fiktionen för oss själva, så lovar vi att inte ge oss in på nyhetsrapportering – okej?

Categories: deckare, mordmotiv

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.