litteratur

Bloggturnébesök: Johanna Wistrand

Idag gästas ”På första tillslaget” av Johanna Wistrand, författarcoach och skribent. Hon är just nu hyperaktuell med sin bok ”Skriv Boken!” Mer om henne hittar du på hennes egen blogg förstås.
Magnus Gotander
0.Berätta litet om dig själv som skrivarcoach: hur många ”elever” har du haft, hur många böcker har du skrivit?

Kul med fråga 0 🙂 Jag vet inte riktigt hur jag ska svara där…Jag har ju haft många elever på distanskursen ”Kom igång & skriv”, ca 400 elever (alla fullföljde dock inte kursen) och där ingick individuell coaching per telefon och en gemensam kartläggning av deras skrivande under kursens gång. Sedan började jag coacha fristående personer, mestadels i att skriva självbiografiskt och i att skriva skönlitterärt.  Numer tycker jag att det tar för mycket energi att coacha skönlitterärt, eftersom jag  vill ägna mig åt det själv ett tag framöver (att försöka skriva skönlitterärt). Så nu coachar jag folk som skriver självbiografiskt eller något inom området fakta, handbok, inspirationsbok etc.
Eftersom jag varit deltidssjukskriven under dessa år så har jag tagit det ganska lugnt med antal klienter. Jag har haft så många som jag orkat och velat kan man säga (runt 30). Jag har skrivit två böcker om skrivande. Min senaste som heter ”Skriv boken! 4 veckors coaching” är tänkt att ge stöd och uppmuntran varje dag under en månads tid för den lite rädde och ängslige skribenten som  inte riktigt vågar sätta sig ner och skriva boken som han/hon drömmer om. Min första bok hette ”Kom igång & skriv!” och den låg på svenska e-boktopplistan i 24 veckor 2007. Båda böckerna är e-böcker och går att köpa via min hemsida eller låna på elib 

1. Kan alla som vill lära sig att skriva böcker?
Alla som vill kan lära sig att skriva en bok från första sidan till sista.  Och boken blir bättre om man är ödmjuk nog att lära sig hantverket, lyssna på råd och har tålamod. De eventuella bristerna kan man dessutom täcka upp genom att ta hjälp utifrån.  Har man t ex svårt med stavning ber man någon anna kolla igenom det (någon frivillig eller någon som tar betalt), osv. Däremot kan inte alla skriva en bestseller eller bladvändare lika lite som alla kan skriva en hitlåt. Och bara en liten procent av alla författaraspiranter blir ju antagna av förlagen. 

2. När du tittar på de som du känner och coachat som tagit sig fram till publicering – vilka är de fem viktigaste gemensamma faktorerna i de här människornas skrivararbete, ”grejerna” som gör att de går hela vägen?
Vad jag vet är det en som publicerar sig till våren på etablerat förlag, och en har publicerat sig på ett mindre, för mig okänt förlag. Ytterligare några har varit nära, fått mycket positiv respons från förlagen, men inte nått ända fram. Det som dessa personer har gemensamt är att de har verkligen passion för skrivandet – där spelar det ingen roll hur mycket tid deras jobb och familjer tar, de skriver ändå. De har något de vill berätta och att de inte ger aldrig upp. De har en bra känsla för språket och att de flesta av dem har läst mycket skönlitteratur.

 

  3. Hur bra tycker du att svenska förlag är på att ta tillvara den skrivglädje och -förmåga som finns i landet just nu? har du några särskilt goda exempel att framhålla?

 

Jag tror de har samma inställning som de alltid haft: de går efter de manus de fastnar för och som de tycker håller måttet. Jag  misstänker att kvalitén på alla inskickade manus är högre än t ex för 15 år sedan,  genom alla skrivarkurser som hållits de senaste åren. Men jag  vet inte om manusen är mer originella för det, mer drabbande.
Kanske detta att vissa bloggar har fött fram nya författare, det kan vara ett tecken på skrivglädje som tas till vara. Jag har inte läst någon sådan roman så jag kan inte ge ett ”gott” exempel. Men jag gillar den idén, att uppmuntra en aktiv bloggare till att skriva en roman. Det kan bli en spännande mix: bloggstil i romanform. Å andra sidan så är det två olika saker, att blogga och att skriva romaner. Romaner kräver i längden mer redaktionellt arbete, mer finslipning, det är en konstart på ett mer krävande sätt än vad bloggskrivandet är. Å tredje sidan – vem säger att läsarna vill ha just sådana romaner, de kanske trängtar efter romaner som är mer som bloggar?
4. Att skriva mycket och öva flitigt är naturligtvis den viktigaste vägen att utvecklas som författare. Men läsning av andras alster är ju också nyttigt. Kan du ge oss en topp-fem lista över böcker med särskilt bra språkbehandling att studera? Fem riktigt vassa spänningsintriger?

 Hjalmar Söderberg är en favorit språkmässigt sätt. Anton Tjechovs noveller (han skriver sbl a  musikaliskt tycker jag). Karin Alvtegen – hennes språkbehandling är så bra att det nästan blir tråkigt (ibland kan brister ge liv), Dennis Lehane. Nina Berberova i vissa böcker (”Följeslagerskan”). Jag tycker att de har en klar, behaglig prosa som får fram både ljust och mörkt i berättelserna. De överbelastar inte språket utan står som författare lite i bakgrunden, så att säga. De använder språket på ett effektivt sätt och ger utrymme för läsarens tankar och associationer, samtidigt som de präglar dem ändå med sin egenart som författare.
Spänningsintriger som är vassa… ”Da Vincikoden” av Dan Brown  var en extrem bladvändare, med korta kapitel, det var effektivt.  ”Ciderhusreglerna” av John Irving  tycker jag är en otroligt bra historia, ja hans historier över huvudtaget. Tragiskt nog kommer jag inte på fler just nu, det är stopp i huvudet (skyller på att jag är inne på min fjärde förkylningsvecka).


5. Vad skriver du själv på just nu?

 


Kunde jag välja ett projekt vore det bra…Å andra sidan är det ett bra sätt att roa sig på fritiden. Ett romanprojekt handlar om en kvinna som under sextiotalet i Bretagne, i ett stenhus (hon vet inte att hon bär döden i sig och kommer att dö om åtta månader) och hon känner inte igen sig själv och sina reaktioner när dotter, barnbarn och ny svärson dyker upp. Hon börjar reflektera över  sitt liv hur det varit, främst i Stockholm under 30-talet. Hur författandet (hon är ”författarinna”) både hjälpt och stjälpt henne.  Skapandet villkor för en kvinna på den tiden, skapandet som ger styrka och som kapar band.
Andra projektet utspelar sig i Göteborg på 1880-talet med …nej jag berättar inte mer,nån kan sno idén, den är så bra! Där har jag kommit 125 sidor men inser att bara ca 10 sidor tål att behållas, så jag har att göra…
Tredje projektet utspelar sig 1900 i Bretagne och i Paris (jag är svag för historiska romaner och för Bretagne där jag har tillbringat alla somrar där i våra hus sedan jag var liten. Nu är båda sålda så det kanske är därför jag vill skriva om landsändan…)
 
 
 6. Avslutningsvis: Dina tre viktigaste råd till presumtiva författare?

Ge inte upp utan var beredd på att kämpa. Tänk att det kan vara som att vara med i tio Idol-auditions under flera säsonger och när du väl kommer med så  åker du ut efter fem avsnitt men någon person har gillat din röst och några år senare kan du ha gett ut en skiva.
Så mycket tålamod och kämpaglödkan du komma att behöva.
Sen ska du givetvis ha en story som du brinner för att berätta.
Och tveka inte att ta hjälp utifrån om du känner att du behöver det. I form av skrivarvänner, någons om läser igenom din text eller en författarcoach.
Foto: Magnus Gotander

 

Annonser
Categories: Författande, Författartips, förlagsbranschen, litteratur

Shit: värsta beefen med Leif GW Persson

”Ni är för tråkiga”. Det är samma sak med finansbranschen. Jag har suttit i ett antal styrelser genom åren och det finns inget romanmaterial i den världen. För många three-piece-suits och uppknäppta, dyra linneskjortor” Så uttalar sig alltså den store författaren. I Affärsvärlden, mitt husorgan. Och man hör ju att han vet precis vad han talar om.

Påstående nummer ett: Finansbranschen är fuuuullll av kostymer med väst och uppknäppta linneskjortor. Eller? Fel.

Påstående nummer två: Det finns inget romanmaterial i den världen. Närå. Eller hur? Fel igen, således.

Nordeamäklerskan, Cevianskandalen, Carnegiehärvan…OMX-striden, börser som far hit och dit…hur lång behöver vi göra listan? Samtidigt som Leif sitter och funderar över nästa sätt att beskriva ett mord som skedde för mer än tjugo år sedan håller ekonomismen på att ta över världen. Microsoft är de Nya Moderaterna och alla andra i skön förening med mycket mer clout i våra liv än någon kvittoklippande amatörpolitiker.  Du som följer den här bloggen och har läst mina böcker hajar vad jag menar. Frågan är: hur hanterar man detta flagranta övertramp från en förment tung deckarförfattare? En Beef i Göteborg? Bra publicitet för oss bägge. Tål att tänka på.

”Inget romanmaterial”. Herre min je. The man’s a complete half-bee.

Categories: insiderskandal, Leif GW Persson, litteratur, Martin Timell, Micke Norell, mordmotiv

Författartips mitt i sommaren

Sommarens just lästlista har just gått om den eleganta slipsen som jag fyndade på outletten i Vingåker häromsistens i längd. Två av titlarna är sådana som jag verkligen vill rekommendera alla de som drömmer om att skriva den stora romanen.

1. Elaura Niles: Some Writers DESERVE to starve – en mycket underhållande (om än amerikansk ad nauseam) skildring av alla fällor i förlagsbranschen. Den här boken hjälper dig i trettio en förenklade punkter att förstå marknaden och att bete dig som folk mot alla de runtomkring dig i branschen. Punkt tjugosju handlar – ack så amerikanskt, inte så himla nödvändigt , men oavsiktigt humoristiskt – om vem man får ha sex med. Som kombinerad författare och förläggare har jag det väl förspänt, kan meddelas.

2. No plot, no problem av Chris Baty är ytterligare en riktig amrisbok. Men den berör på ett väldigt energigivande sätt det som är alla författarwannabees stora problem: tekniker för att faktiskt få smörjan nedskriven. Chris Baty är den som drog igång NaNoWriMo – National Novel Writing Month och den här boken är så att säga hans handledning till de som önskar skriva en roman (en kort sådan) på en månad. Jag tror inte att det kommer så mycket stor litteratur ur en sån här övning, men för den som har problem med att komma igång är boken verkligen guld. Dessutom: om du följer bokens riktlinjer och skriver klart dina 50 000 ord på en månad har du väldigt mycket MER material att utgå ifrån när du tar tag i romanprojektet på allvar.

Categories: Författande, Författartips, förlagsbranschen, litteratur

Författarmardrömmar

unclesamshowsmall.jpg

Kalla Kulor Förlag får häpnadsväckande många manus. Flera av dem är bra, och allt färre är dåliga. Kontakterna med de ”ganska duktiga men inte hela vägen fram”-författarna är ofta trevliga, givande och på de flesta sätt intressanta. Men när de riktiga stolpskotten skickar in sina manus blir det ansträngt. Det finns, kort sagt, många puckon därute, människor som skickar in tolv sidor illa stavad rappakalja för att få en ”första bedömning och tidplan för utgivning (!)”. Eller som farbrorn som dag ett skickade in ett manus, dag två ett handritat omslagsförslag och dag tre en önskan om förskott för manus och omslagsarbete. G.D.S.G.D, som man brukar säga.

Men nu har jag äntligen hittat bloggen som alla de riktigt refuserade borde läsa. Läs den du också.

Categories: Författande, förlagsbranschen, litteratur

Prince är välkommen till den svenska förlagsbranschen

Prince är taskig mot skivindustrin. Brunner bråkar med förlagen. En medelålders man misshandlar sin 70-årige far.

Samma fenomen, olika uttryck?

Artisten tidigare känd som ”han-som gör en rätt ball roll i Purple Rain och lovordades-av-Miles-Davis” ställer till skandal. Han S-K-Ä-N-K-E-R bort sin senaste platta. Och skivbutikerna rasar. Och…ja, herregud vilken uppståndelse det blev, då. Tillräckligt mycket om detta läser du här.  Sedan funderar man en liten stund.  Doften av en gravad Brunner vilar även över den här storyn, tycker jag.

Marknadsföringssmartness: Ny produkt på väg ut –  gör någonting spektakulärt. Skillnaden mot Brunner är att vår svenske duktige författare inte är a) populärkulturell på samma sätt b) stenrik och därför saknar möjligheten att skänka bort 3 miljoner ex av sin kommande bok.

Vari ligger skandalen? I bokförlagsbranschen är det såhär, att man kan få en eller flera pockets GRATIS om man köper två påsar blandat,  ett paket trosskydd, ett halvkilo orättvisemärkt kaffe eller en kulört och (hua) lättläst tidning. Jag har själv sett flera av mina titlar distribueras på det sättet.

Biter Prince den hand som föder honom på sedvanligt maner?   Nix. Han gör vad han kan för att överleva, han också. Med sin talang för PR och obstinata grepp har Prince helt enkelt en hygglig chans att klara sig i den svenska bokförlagsbranschen.  Dessutom är han en djävel på gura.

Categories: deckare, Författande, litteratur

Är Brunner nörden i författarklassen?

Jag har inte läst Aftonbladets originalartikel som citeras i Svenskan idag, men varför gå till källan och förstöra en skön känsla av irritation?

Såhär är det i allafall ungefär: Ernst Brunner överväger att lägga sin författarkarriär på hyllan eftersom förlagen satsar så (alltför) mycket på lättlästa deckare.  Meh, Ursäkta: låter det inte litet som en klassens nörd som hellre ser att tjejerna sätter sig runt honom och diskuterar Nimzo-Indiska öppningar i schack än dricker alkoläsk och dansar med alfahannarna, eller?

1. Författarskapet är inte som andra yrken. Mitt råd till Brunner och alla andra författare och blivande författare därute är och förblir: ”Kan du tänka dig att göra någonting annat än att vara författare – gör det”. Konstnärsskap måste vara inspirerat; Ingen vill dra i sig de sura avgaserna från en författare på tomgång.  Tryter inspirationen: ge fan i att skriva. Det finns så många andra som vill och kanske kan ta din plats ändå.

2. Läsare och förläggare är i allmänhet vuxna människor som kan ta ansvar för sin relation utan inblandning av smakpolis. Om läsaren vill köpa dåliga svenska deckare och förläggarna vill ge ut dem….är det så mycket att uppröra sig över? Du som svarar ”ja ” på den frågan bör vara beredd till en rejäl djävla storstädning i populärkultursektorn: musik, filmer, konst… en sådan städning klarar man inte på en regnig hösthelg.

Vi väntar med spänning på nästa utspel i kulturbranschen. ”Tommy Koverhult till storms mot skivbolagsjättarna: Säljer tenorsaxen om inte all utgivning av Per Gessle upphör”

Categories: deckare, Författande, litteratur

Finansbrottslingarna blir allt fler

Det är goda tider kring Stureplan just nu. När min arbetsgivare försöker rekrytera, inleder alla (säger ALLA!) kandidater med att förklara hur bra de har det just nu. Det kan man naturligtvis påstå när börsen släpar sig fram på botten av en lågkonjunktur också, men skillnaden är att det just nu i denna soliga stad är ganska rimligt att de flesta har ett trivsamt halvår och en helt okej bonus till våren att se fram emot. Men…mycket vill ha mer.

En av de saker som jag faktiskt vill mina läsare i rollen som författare är att förklara finanskulturen. Om alla nu har det så bra, varför ökar brottsligheten? Därför att man måste tänja på lagen för att vinna poängligan. Vi tar en parallell: jag skulle ge en hel del för att kunna spela fotboll lika bra som  en av Bajens A-lagsbänknötare gör en bakfull (if ever) söndagmorgon. Men hur ser han på det hela? Han vill naturligtvis lira bättre än en Ronaldinho på topp. På samma sätt förhåller det sig med killen, (för hittills är det som jag tidigare påpekat ont om jämställdhet bland finansskurkarna) stackars Cevianmannen exempelvis, som måhända bara drog in någon dryyg mille under 2006 när han ser hur marknadens stjärnor hinkar in tiotals miljoner, kanske hundratals ibland samma år. Man vill ju tillhöra toppen i yrket, och då faller de svagsinta för frestelsen; tänjer på gränsen och trillar igenom. Men där står ju hr Ackebo och tar emot. Om du vill hänga med i huvudet på finansfolket – läs mina böcker. Där kan man ju snacka om insiderinformation, menar jag.

Categories: deckare, Författande, Finansmarknaden, insiderskandal, litteratur

Tio skäl för författaren att isolera sig på Torpet

1. Joggingrundor i spenaten i stället.

2-9. På torpet händer just precis inversen av New York: i-n-g-e-n-t-i-n-g. På torpet är ”action” när en fladdermus (jodå, i år är det återigen dags för fladdermössen att bygga bo i södra taknocken. De är söta, de lär föra tur med sig och de är fridlysta) råkar ta sig in i huset i stället för att flyga ut på kvällen. Därför kan man skriva dygnet runt tills det välkända ljudet uppstår: …..flapp….flapp-dunk….flapp-dunk….flappflappflapp….DUNK!  (Om du behöver en fladdermuskonsult – maila undertecknad. Kan allt om försiktig avhysning)

10. Och således kan man på en vecka på torpet skriva klart en roman, redigera två andra böcker för Kalla Kulor Förlags räkning OCH skriva ett par blueslåtar på den nya gitarren. Utan att behöva missa Bajenmatcherna; dom visas nämligen på sportbaren i Eskilstuna.

Categories: blues, deckare, Författande, litteratur

Isolerad i spenaten

Jotack, New York står kvar. Efter en veckas intensivkoncentrerat familje- och turistliv blir det nu antitesen: jag sätter mig i författarstugan Välnäslund och gör klart uppföljaren till Klöver Kungar, femman i serien om Micke Norell. Fingrarna tjocka som frukostkorvar av alla ord som skall ut. Om en vecka vet jag hur det går. Vi hörs då.

Categories: deckare, Familjeliv, Författande, litteratur

Kalla Kulor – ett litet trendigare förlag

Jag tror att Bokhora.se är de mest pålästa litteraturmarknadsspanare som finns just nu. De går ju inte bara in för att läsa böcker och sedan redovisa sina åsikter, utan rapporterar från litet av varje – och de bjuds ju, har jag förstått, in till det mesta. Nu har Johanna Ö (en av bokhorebalettens två prima ballerinor) funderat över några releasetrender och kommer fram till att 1) hemmafester är det nya svarta och att 2) böcker skall man betala för. 

Du som hängt med Kalla Kulor sedan starten vet att just dessa två principer är tungt förankrade hos oss. Redan 2004 hade vi hemmarelease för ”Bakom skurkar och Skandaler” och betala för böckerna vill vi alltid att våra vänner gör. Det har jag ju påpekat tidigare. (Se ”vänner och signerade exemplar” nedan)

Categories: deckare, Familjeliv, Författande, litteratur, Punkpoesi, Södermalm

Blogga med WordPress.com.