mordmotiv

Femton år som författare….

direktoren_3D

Snart är det dags för födelsedagskalas! (Ja, för fan, är du en vän får du säkert en inbjudan inom någon vecka eller så. Och har du inte fått det, men ändå är en vän, så påminner du mig vänligt men bestämt om detta, ty jag är felbar.)

Det är snart femton år sedan jag debuterade med ”En gudabenådad bullshitter”. Konsekvenserna av denna debut är nästan inte möjliga att mäta, eftersom romanen blev startskottet för ett litet amatörhobbyförlag som så småningom, inte helt olikt en drakunge, växte sig stort och eldade upp hela min karriär i finansbranschen. Lika gott så, kanske.

Dessutom blev det några böcker till. I skrivande stund snackar vi om 24 titlar under eget namn och ytterligare tre under pseudonym eller täcket.

Jag ångrar inte en sekund. Att ge sig in som debuterande författare och debuterande förläggare samtidigt var naturligtvis lika dumdristigt som allting annat jag gör när jag har en stark instinkt. Men det gick faktiskt bra. Nästan osannolikt bra. Debuten sålde i olika upplagor 30 000 exemplar i första vändan. När jag sedan överlät rättigheterna till Piratförlaget som återutgav debuten och de följande i tre pockets under nya namn samtidigt som en fjärde roman om min första deckarhjälte, ekonomijournalisten Micke Norell, släpptes, sålde den ytterligare några tusental. Men det viktigaste var kanske inte försäljningssiffrorna i sig, utan att de slantar som vällde in räckte mer än väl för att fortsätta driva Kalla Kulor Förlag ett tag till. Böckerna som kom därefter gav i sin tur små överskott som hjälpte oss en bit på vägen och sådär har det fortsatt. Från En gudabenådad bullshitter till ungefär 20 titlar varje år med fyra anställda och en och en halv hund på förlaget.

Har jag lärt mig nåt? OM! Har jag ångrat något som jag nu skulle kunna göra mycket bättre? SJÄLVKLART. Kan andra aspirerande författare och förläggare lära sig något av resan? Troligen. Jag tänker att jag återkommer på olika sätt om lärdomarna under hösten. Jo, jag lovar redan en serie här på bloggen och i andra medier.

Hur firar man någonting sånt här, då? Jag kunde inte låta bli att återknyta till min förste romanhjälte – Micke Norell. Han har inte synts till sedan inblandningen i Kreugermorden (2009) så… att en hel del öl förmodligen hunnit rinna över bardiskarna sedan senast var en näraliggande slutsats. Och när jag såg mig omkring i den värld som är hans, insåg jag hur MYCKET det finns att skriva om, och hur irriterat han måste ha väntat på att få – som man säger nuförtiden – ”göra skillnad”.  Undertiteln? BULLSHITTER 2 (även om det är min sjätte roman om Micke, känns det här som tvåan på något vis. Återkomsten)

Därför tog det inte särskilt lång tid att bestämma ämne: Makt.

Vem har egentligen makt? Och på vilka grunder? Vad händer när två personer råkar i öppen maktstrid? Och vad händer när två andra personer råkar i en maktstrid som bara den ena personen känner till? Inte förrän mycket sent i den nya romanen framgår vem som är den egentliga makthavaren….

För att göra saker och ting litet skojigare ändå, lånade jag en form från mästarförfattaren John Dickson Carr, den så kallade ”slutna-rummet-historien” och sedan var det bara att börja plita. Fast man plitar inte länge. Man använder Scrivener. Namnet? Jo, jag lekte litet med John Dickson Carrs mest kända låstarummethistoria, ”Den ihålige mannen”. Inga likheter i övrigt.

Boken har premiär med stor födelsedagsmottagning i oktober. Men redan nu kan du faktiskt förhandsbeställa den mest skakande skildring av näringslivet som träffar bokhandelsdiskar (fysiska och virtuella) i år.

Det gör du nämligen här: 

På återhörande i ämnet.

 

 

 

 

Categories: Författande, författarliv, Författartips, förlagsbranschen, förlagsliv, Finansmarknaden, insiderskandal, Micke Norell, mordmotiv, Uncategorized

Alternativa deckarhjältar

När jag läser deckare, får jag ibland för mig att det gått litet långt med …klyschifieringen. Poliser och deckare i all ära, men varför finns så få andra yrkesgrupper egentligen representerade bland amatörgåtlösarna? Sagt och gjort: någon som kallar sig ”MagisterMord” gjorde visst en lista som behandlar alternativa yrkesgrupper:

Categories: deckare, Författartips, förlagsbranschen, mordmotiv, Uncategorized

Mordmotiv i tiden, VIII

Under deckarförfattarkursen i Sevilla för några veckor sedan gick diskussionens så kallade vågor höga. Ett av mina viktigaste budskap som författarcoach är ju och förblir: ”utan stark story kommer du ingenstans” och den självklara motfrågan från eleverna blev naturligtvis ”vart fan hittar man en tillräckligt stark story?”

Här finns ett axplock ur dagens mediaskörd som kan vara inspiration för den minst inspirationsrike och därmed stoff till Den Stora Romanen:

Suramorden:  Allt verkar klappat och klart. Polisen har redan starka misstankar om vem som gjorde det. Tragedin är ett faktum. Men är gåtans lösning verkligen så enkel?

Döden går på fotboll: Alla stirrar sig blinda på Rami Shaabans misstag i träningslandskampen mot Brasilien. Men..bakom detta enda misstag på en hel halvlek skyms en helt annan historia som annars skulle upptagit mediernas funderingar: hur kommer det sig att Rosenberg missade sitt friläge? Hur kunde Kim Källström sumpa sitt kanonskott mot mål? Varför lät sig egentligen Anders Svensson bytas ut? Spåren leder till ett kinesiskt spelsyndikat…..

Mord för nedladdning: Ställda inför dödshot mot sig själva och sina familjer, väljer Torrentsajtens grundare att lägga ned verksamheten i stället för att kämpa vidare för rätten till fri fildelning på nätet. Men nog är det fördjävligt att alla stora skiv- och filmbolag numera håller sig med torpeder som tar vid där upphovsrättslagen inte räcker till? I denna roman får vi följa tre skivbolagsmördare i deras vardag.

Makten och ärligheten: Chefen för det ansedda flygbolaget och chefredaktören för en välkänd affärstidning hittas döda, förgiftade, i varandras armar. Ett gemensamt självmord av kärlek? Nej, motiven är inte så vackra. I sin strävan efter mer makt framför mindre har starka intressen gjort processen kort med de som genomskådat dem.

Bojkott enligt Tao: En tidigare minister dör i en förort till Peking. Den officiella dödsorsaken anges till ”Dim Sum”-kvävning, men verkligheten är en annan. Var det frispråkigheten som egentligen fick mördaren att iscensätta sin kulinariska komplott? Eller är det en konkurrerande thrillerförfattare med politisk bakgrund?

Categories: mordmotiv | Etiketter: , , ,

Mordmotiv i tiden VII

I kväll har den förnämliga handboken Skrivarkalendern – som inte bara är en handbok utan ett komplett nätverk med redaktörer, skrivarcoacher, vänligt sinnade förlag och författarkollegor (både publicerade och reallygonnabees, wannabees och nevergonnabees) – en träff någonstans i Gamla Stan. Eftersom jag får möjlighet att snacka litet om författarrollen ur mitt dubbla förläggar/författarperspektiv kan det nu vara läge att påminna om vilken fantastisk inspiration för mordintriger som finns i tidningarna hela tiden. Budskapet – det är inte omvärldens fel om du inte kommer på en bra story. All info finns där, det gäller bara att se den.

Thrillern ….is dead utspelas naturligtvis i Facebookmiljö. Är det en grundare som får på tafsen av en integritetstörstande användare eller är det en slumpkontakt via rivaliserande grupper därinne som leder till ett ruskigt mord?

Personer som varit försvunna, men återkommer/återfinns mystiskt ger fantastiska möjligheter att twanga till en intrig. Ryttarinnan som kom tillbaka och den försvunne kanotisten som hittades efter fem år. Börja skriv, för fanken. Eller låt bli om du kan tänka dig att göra någonting annat än att skriva.

 Slutligen, om jag var mor eller farförälder till denna stackars bäbis, skulle det också bli en mordhistoria av alltsammans.

 Så mycket våld, så litet tid att beskriva alltsammans!

Categories: deckare, mordmotiv

Mordmotiv i tiden, nu igen

I den regelbundna kollen på mordmotiv – denna blogg drivs trots allt av en deckarförfattare – konstaterar vi att veckans motiv nummer ett är fotbollsrelaterat. En porrkung hittas död i parken vid mellan Råsunda och Näckrosens tunnelbanestation. Med en galge som är instucken igenom det ena örat och kommer ut igenom det andra. Hur mycket jag än inte är förtjust i Solna Allmänna kan jag inte låta bli att tycka att Miltons agerande är djävligt osmart. För att inte säga osmakligt. Det enda skäl han kan ha för sitt agerande är att tjäna pengar på de aktier han redan köpt. Min hjälte Micke Norell skulle inte åta sig fallet.

En fastighetsmäklare ligger inte långt därifrån. Exakt lika död, men med ett hyreskontrakt rakt igenom skallen. Seriously – hur kan man sälja en lägenhet som inte finns ännu? ”Olyckligt” säger mäklaren. Mhmmm.

En okänd grekisk åklagare bestämmer sig för att förfölja en ung svensk semesterfirare. Märkliga bevis, en total brist på rättssäkerhet och långbenta badbrudar i den thrillern. Jag håller tummarna för att den slutar lyckligt för Calle. Våga vägra greklandssemester!

Först mördar han sin fru. Sedan överger han sin treårsdotter. Jakten på den försvunne Tai-Chiläraren kommer inte att lämna någon oberörd.

Slutsatsen blir som oftast: det händer så mycket skit därute att man måste skärpa sig och vidga sin fantasi för varje dag som går om man vill stanna i matchen som deckarförfattare…

Categories: deckare, Författande, Författartips, mordmotiv

Vårt behov av spektakulära mord

Jag anklagar härmed Aftonbladet för illojal konkurrens mot deckarförfattarskrået. Publiceringen av dagens anka, som torde nå flera nomineringar till Stora Journalist-Prisse är ingenting annat än ett massivt försök att oblygt slå mynt av den svenska allmänhetens svaghet för blodtörstiga mordpåhitt.

Alltså: om vi deckarförfattare kan få behålla fiktionen för oss själva, så lovar vi att inte ge oss in på nyhetsrapportering – okej?

Categories: deckare, mordmotiv

Att lära sig skriva deckare….

murder.jpg

…om du verkligen har glöden, vill säga. Detta inlägg skriver jag bara för att påpeka att jag deltar som lärare i Ann Ljungbergs formidabelt välarrangerade författarkurser i Sevilla nu till våren. Jag driver förstås deckarförfattarutbildningen och tänker göra mitt bästa för att du skall komma en bra bit på väg.

Stephen King konstaterar – och jag är benägen att hålla med honom – att det finns tre kategorier av författarwannabees:

De hopplösa fallen. De normalbegåvade. De som är så talangfulla att de egentligen inte har någonting att lära av oss andra.

Ytterlighetskategorierna är små. Det betyder att du har en god chans. Om du är beredd att satsa, vill säga. Jag gör ingen hemlighet av att det är tufft att ta sig fram som deckarförfattare – jag som både driver ett förlag och författar själv borde ju veta, inte sant?

I Sevilla kommer vi att jobba med grundförutsättningen för alltsammans: ett bra manus. I det ligger en mängd detaljer, men viktigast av allt: vi jobbar benhårt på att hitta varje deltagares unika röst och idé. Vi tar oss synnerligen interaktivt igenom en hel drös av teknikövningar; dialog, skurk- och hjältedesign, miljöbeskrivning, gestaltning på härsan och tvärsan, metaforer, allmänt kreativt skrivande, jaktscener, sexscener. Samt naturligtvis – mot slutet av veckan – förlagstaktik. Hur skall just din typ av story torgföras mot förlagen? Vilken typ av förlag bör du sikta in dig på? Vilka är dina styrkor och svagheter som författare?

Vi jobbar hårt som fanken på mina kurser. Och vi har väldigt roligt. Du är hemskt välkommen med din anmälan.

Categories: deckare, Författande, Författartips, förlagsbranschen, mordmotiv, Uncategorized

En sån där djävla vecka

Grå vecka med två förluster för Bajen och en inledning av det jag brukar kalla för Oktobernojan. Du vet hur höstarna brukar börja: semester en bit in i augusti, tillbaka till verkligheten med massor av ork, solsken i blick och garderoberna fulla av nya idéer. Planer dras upp; prognoser göres och september går liksom åt till att bygga upp trycket i pannan. Och sedan kommer Oktober när allting skall levereras samtidigt som den mentala rörelseenergin börjar sina, mörkret faller, de svala sköna höstdofterna invaggar nordbon i en pre-vinterlunk och fan vad snärjigt det blev, då.

Kanske känner Bajens A-lag av samma sak?

Det finns egentligen ingen bot för oktobernojan; det enda jag kommer på är att behandla den som folkslaget Fremen behandlar rädslan i Frank Herberts fantastiska science-fantasyromanserie ”Dune”: man låter nojan gå in i kroppen, låter den passera och sedan vänder man sig om och betraktar den stig som nojan vandrat. Och där kommer det inte att finnas någonting kvar. 

Ett alternativ är förstås att leta mordmotiv i dagsaktualiteterna:

De vrickade människor som attackerar en sexutställning är naturligtvis högt upp på listan över såväl mord- som mördarkandidater.

Att svenskans Anna Larsson nu saknar sin meta-låtsaskontrahent Schulman är ju värt en liten mordnovell i sig. Vem av dem skall vi hitta dräpt denna gång? Alex Schulman, tror jag. Någon därute är säkert arg på honom. Om inte annat för att han snart släpper ur sig en bok. Det gör ju de flesta med kända ansikten. Icke utan anledning eftersom DU, kära deltagare i bokmarknaden, föredrar att handla litteratur vars författarnamn du känner igen.

Fildelningsdebatten måste förr eller senare rendera en mordgåta. Att sätta dit enstaka individer när den stora massan av fildelare inklusive denna författare går fria är jämförbart med stora välriktade slag i luften. Jag tippar att fildelardeckaren innehåller en briljant IT-snubbe, nej förresten en skitbegåvad IT-tjej som hittas mördad därför att han kommit på ett sätt att göra nya digitala filer helt odelbara. Och i dragkampen mellan haverister på ömse sidor jagas hon in i ett smältverk, där hon tar av sig alla kläder och springer omkring i trappor med kulorna vinande kring sina ankläppar tills hon störtar hon ned i slutscenens  mäktiga smältgryta och…så kunde vi fortsätta att dela filer som vi vill, frånsett någon enstaka australiensisk dagisfröken som får gå från hem, hus och fårfarm för att hon laddat ned Hej Baberiba via Kazaa Light.

Categories: deckare, mordmotiv

Shit: värsta beefen med Leif GW Persson

”Ni är för tråkiga”. Det är samma sak med finansbranschen. Jag har suttit i ett antal styrelser genom åren och det finns inget romanmaterial i den världen. För många three-piece-suits och uppknäppta, dyra linneskjortor” Så uttalar sig alltså den store författaren. I Affärsvärlden, mitt husorgan. Och man hör ju att han vet precis vad han talar om.

Påstående nummer ett: Finansbranschen är fuuuullll av kostymer med väst och uppknäppta linneskjortor. Eller? Fel.

Påstående nummer två: Det finns inget romanmaterial i den världen. Närå. Eller hur? Fel igen, således.

Nordeamäklerskan, Cevianskandalen, Carnegiehärvan…OMX-striden, börser som far hit och dit…hur lång behöver vi göra listan? Samtidigt som Leif sitter och funderar över nästa sätt att beskriva ett mord som skedde för mer än tjugo år sedan håller ekonomismen på att ta över världen. Microsoft är de Nya Moderaterna och alla andra i skön förening med mycket mer clout i våra liv än någon kvittoklippande amatörpolitiker.  Du som följer den här bloggen och har läst mina böcker hajar vad jag menar. Frågan är: hur hanterar man detta flagranta övertramp från en förment tung deckarförfattare? En Beef i Göteborg? Bra publicitet för oss bägge. Tål att tänka på.

”Inget romanmaterial”. Herre min je. The man’s a complete half-bee.

Categories: insiderskandal, Leif GW Persson, litteratur, Martin Timell, Micke Norell, mordmotiv

Mordmotiv i tiden

Den som letar mordmotiv i den senaste veckans händelser bör inte ha några som helst problem. Där vimlar ju av uppslag för deckarförfattare.

En försvarsovänlig, budgetmedveten politiker hittas förgiftad på riksdagens toalett. Mordvapen: en gammal rysk nervgassinjektor. Förklaring: den här storyn…..

Författaren till en bok om JAS-skandalen i Tjeckien hittas i Värtahamnen med en kortlek märkt ”Svenska Spel” nedtryckt i halsen. Om du kan sy ihop de komponenterna med den här storyn, är du smart…

Kvarlevorna efter Marita Ulvskog hittas – makabert nog mitt i en rondell –  men ett öga, en tand och andra tillbehör saknas. Hon har uppenbarligen retat upp fel personer…..

 Och inte minst: den förfärliga historien om den försvunna flickan får en ny vändning när bägge föräldrarna försvinner spårlöst.

Du kommer säkert på ännu vassare teman från den här veckan. I sådana fall: välkommen att kommentera!

Categories: Författande, Författartips, mordmotiv

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.