Ungdomsfotboll

Så var det dags igen

Det skall bli extra årsmöte  i Hammarby Fotboll och som vanligt surrar luften av rykten. Inte minst diskuteras ”kuppning” av ljusskygga kandidater som förmodas vilja närma sig styrelsearbetet helt utifrån önskemål om egen vinning. Eller åtminstone för att inte göra det ”riktiga bajare” vill att man skall göra i en styrelse.

Jag tycker att Avgå Alla-tischan sa allt. Vi bor i Sverige och här duger ingen, geddit? Så fort någonting går oss emot, skall ALLA AVGÅ. Enkelt och rättframt. Och om man stött sig med tillräckligt många så bör man akta sig för att ens utnyttja sina demokratiska rättigheter och närvara på mötet.

En bajare är ett party. Tre bajare är ett kuppförsök. Tio bajare är ett upplopp och i förlängningen fotbollens död. Tusen bajare som bränner bengaler på fotbollskanalerna är festligt, fullsatt och stämningsfullt. Och ”bra teve”.

Men jag kommer bort mig. Ett av kuppryktena rörde vår tidigare VD Åsa. En förnuftig person – såvitt jag kan bedöma har hon skött sig så gott det gått under något som måste betecknas som VD-perioden från helvetet.

Ryktena gjorde gällande att hon skulle låta sig kuppas in i styrelsen under mötet  och dessutom på dolt uppdrag av två inte alltigenom populära personer i bajenland. Låt oss kalla dem P & F. Eller A och Å. Eller Piff & Puff, för det som är intressant är inte att vissa är arga på den ene eller den andre utan att ha alla fakta på handen. Utan att Åsa som visat integriteten att avgå när styrelsens beteende inte ens var på knattelagsnivå, skulle göra sig till hund för ett ben av okänd kvalitet och låta sig ”kuppas in”. Jag är bergsäker på att de flesta av oss skulle hälsa henne välkomna genom huvudentrén om hon fick för sig att återigen vilja förstöra nattsömnen med ett Bajenengagemang.

Alla försök att ha makt i Bajen har ju något av legenden om Ikaros över sig. När man flyger för nära solen, smälter vaxet och man störtar.

(Det är bara den där AEG-juristen som käkat sina asbesttabletter varje dag och får sitta kvar utan att någon berättar för honom att de vet var hans hus bor. Killen som stoltserade på senaste supportermötet med att ha suttit i styrelsen sedan AB’t bildades utan att någon av oss som var där hade civilkurage att kasta det första ägget – killen är ju med sitt aktiva eller inaktiva beteende i styrelsen medskyldig till ALLT som gått åt fanders i Hammarby – kostnadskostymer, avtal, märkliga försäljningar… allt! )

Men åter till Åsa. Jag messade henne och undrade hur det kändes inför kuppen. Och fick följande svar.

Hej!
Jag kommer inte kuppas in i någon styrelse. Det kan jag lova. Kanske att jag någon gång i framtiden skulle vilja engagera mig i Hammarby igen men det skulle i sådana fall vara på demokratisk väg eller via en rekryteringsprocess. Vi ses på mötet! /Åsa

 

Så. Nu får kupprykten spridas om någon annan.

 

Vi bortser från

 

 

Annonser
Categories: Bajen, Hammarby, Södermalm, Ungdomsfotboll

Toppning är självklar!

Har du hört talas om skolan som varje år låter tusentals förhoppningsfulla nioåringar genomgå omfattande teoretiska och praktiska prov för att få fram de 180 mest lämpade ur Stockholmstrakten? Jag har ett barn i den skolan och jag älskar den. Ambitiös elitism i ett nötskal. En kör-maskin. Vi snackar naturligtvis om Adolf Fredriks Musikklasser och det som pågår där är någonting som man bara kan ställa sig upp och applådera. Toppning i dess allra bästa form. Lärarna är ambitiösa, besjälade och bara djävligt kunniga på vad de gör. Och eleverna trivs, även om betygen tenderar att hamna lågt i relation till prestationerna (man pluggar alltså periodvis ihjäl sig på skolan…get used to it, är mitt råd).

När det gäller fotboll får vi inte göra sånt. Eller?

Naturligtvis skall vi få det. Men formerna för sådant är inte lika utvecklade som formerna för musiken i riket. Det svenska popexportundret tillskrivs den kommunala musikskolan. Det är inte lika många som ger Zlatans ungdomstränare cred för att han är där han är.

Problemet i mina ögon är att där den kommunala musikskolan och studieförbund och alla möjliga instanser ger möjlighet för alla att lira, där kickar fotbollen ut många talanger och många väldigt roade icketalanger i elvaårsåldern. Som inte ges något alternativ.

Det har hänt även i musikvärlden. Esbjörn Svensson – ledare för en av världens just nu mest hyllade jazztrios – kom inte in i Västerås Musikklasser. Säger bara det.

Ge oss en korpserie (med lagoma träningsmöjligheter) för ungdomsfotbollspelare i Stockholm (påstå inte att Sanktan fyller den funktionen bara!!) så skall varken jag eller någon annan klaga mer.

Categories: Ungdomsfotboll

Dom skriver om ”Toppa för att Krossa”….

….litet varstans. Skitkul! Jag har till exempel hittat en MFF-sida , Drillobloggen och Göteborgsposten. Samt självaste Hin Anrell som kommenterar boken.

Men ännu är jag inte nöjd. Jag vill verkligen att debatten skall bryta ut på riksnivån: varför finns det INGENSTANS att ta vägen för småkillar som just för tillfället inte har möjlighet att nära A-lagsambitioner utan bara vill lira för att fotboll faktiskt är en djävligt kul sport? Och sedan när debatten lägger sig, vill jag se att det faktiskt finns det.

Categories: Ungdomsfotboll

Kejrå, jag tar på mig faderskapet….

”Toppa för att Krossa” är min baby. Jo, formellt heter författaren Håkan ”Bräckan” Bräcke, men som du vet om du har läst min Dödens Planhalva…så är sagde Bräckan alltså… en karaktär ur en av mina böcker.

”Toppa för att krossa” innehåller min allvarligaste humor någonsin. Läs mer på Bajenhemsidan:

  

Categories: Bajen, Fotboll, Ungdomsfotboll

Robban, Fadde och jag

Fredagen ägnar jag åt ovanligheter: lämnar finansmarknaden i kollegornas goda och rutinerade händer och tillbringar en stor del av den med Micke Norell 5, 2008 års stora boknyhet. När jag skriver är det alltid party, jag och mina karaktärer har hur roligt som helst. Boken blir den bästa någonsin. Lova mig bara att läsa de andra först! Allt blir bättre när man har hela historien. Eller så är jag bara, som det hette i första små på Handelshögskolan: myopisk.

Dessutom är detta en riktig märkesdag för hela bokbranschen. Svensk Bokhandel, denna utmärkta tidning, skickar nämligen ut bibeln för alla bokfetischister: Höstboknumret 2007. Eftersom hemligheten redan börjar sippra ut läcker jag då även här att Kalla Kulor Förlag har fyra riktigt häftiga nyheter. Våra tunga dokuthrillerförfattare Broberg-Lundström släpper sin fjärde roman ”Mannen från Tenhult” i höst.  Jag älskar deras böcker, det brakar och smäller och HÄNDER grejor hela tiden, vilket är en skön avkoppling från den övergestaltande mesprosa som torgförs av många andra författare. Fadde släpper sin självbiografi, vilket är djäkligt otippat hos ett förlag med rötterna i näringsliv och samhällsdebatt men också en poäng. Karln är en levande legend, klart att vi skall publicera honom. Många vill inte se att den här boken kommer ut. Det är också ett skäl. På sätt och vis är Fadde den ultimata insidern, vilket nog kommer att märkas i höst.

Robban Aschberg är frontfigur för en bok som handlar om hur man ger igen när de äckligt väloljade telefonförsäljarna ringer och stör mitt i middagen och propsar på att få veta vem som svarar för hasselnötsinköpen i hushållet och är över sextiosju år. Humoristiskt, djäävligt elakt, sååå Robban och naturligtvis mycket verkningsfullt. Vår hämningslösa tolvåring tillämpar flera av metoderna i boken alla redan och vi andra vrider oss i garv på golvet bredvid honom.

Slutligen, den ultimata satiren är ju den som är sann, inte sant? Vi släpper en bok om knattefotbollstränare som heter ”Toppa för att Krossa”. Det kan sägas på en gång: den är djupt omoralisk. Men alla kommer att känna igen sig. Tyvärr. Metoderna i boken är avskyvärda. Men de används. Tyvärr. Och de fungerar så väl att många nog kommer att frestas att använda den som handbok. Tyvärr.  Boken tillägnas naturligtvis de fina, oegenyttiga tränarna i FC Ikaros.

Categories: Bajen, deckare, Fadde, Författande, Finansmarknaden, insiderskandal, Linda Rosing, litteratur, mordmotiv, Robert Aschberg, Ungdomsfotboll

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.