Posts Tagged With: #beach2064

#beach2064 del 48: Sex kilo på 45 dagar?

Nytt mål. I morse när jag ställde mig på vågen för första gången på väldigt länge, var jag tvungen att tugga i mig att jag nog tuggat i mig litet väl mycket. Hur det nu gått till, har mina två extrakilon – alltså de jag var medveten om –  sedan bottennoteringen i november i fjol bjudit in ett par kompisar. Det betyder att jag plötsligt har sex kilo ned till den där tänkta idealvikten som ska infalla den 21 augusti. Jag har inga svårigheter att se hur det har gått till. Jag tog exakt samma resa i fjol, men då utan kontroll på kaloriintaget mellan de många ”undantagen”, vilket gjorde att majs alla mingel/ölgalopper och partaj gav mig FEM kilo extra i stället för två. Det här är bättre.

Men 45 dagar? Sex kilo? Ja, det skulle ju vara en kakbit att klara av med hjälp av en ny turbo-iTrimgrej, förstås. Men är det verkligen så kul när man löptränar och dessutom har sommar? Jag tvivlar.

Så jag gör en svår variant i stället: nämligen någon slags halvfart där det blir riktig frukost, två mellanmål och riktig middag. Med en rimlig rörelse varje dag och kalori-ihåll på måltiderna kommer jag att få ungefär 1000 kcal i underskott varje dag, vilket, hör och häpna blir exakt sex kilo på lika många veckor. Och sedan plats för litet strul på det.

Klarar jag det här?

Annonser
Categories: #beach2064 | Etiketter:

#beach2064 del 47: Sommarträning

  
Fråga: Hur gör man på sommaren när man är på torpet? Svar: Det gäller att vara förberedd.
Man måste ha principer för kosten och en plan för träningen.

I fjol, när jag var som mest på väg UPP i vikt kunde en slentrian – ehuru ack så trevlig – dagsmeny innehålla mer än 5000 kalorier, lätt!

Men den snubben bor ju inte här längre.

Och löpningen hade jag tappat eftersom de ständiga 8km-rundorna gjorde mig uttråkad, vilket egentligen inte var så konstigt eftersom jag hållit på med dem i stort sett årligen sedan vi tog över detta underbara lilla timmerhus mitt i spenaten, för snart 20 år sedan.

Så. Vad göra i stället?

Kosten är ingen raketfysik. Man fortsätter med samma meny som i stan. Fast grillar det mesta. Utom morgonomeletten. Dagsmenyerna ligger nu en bit under 2000 kalorier, med en bra fördelning över protein, fett (ytterst sparsmakat) och snabba kolhydrater (den dagliga bananen, typ)

Och sedan var det träningen.  Varannan dag går jag till gymmet som består av träningsmattan, hantlar i olika vikter och banden med handtagen som gör det möjligt att simulera saker som sittande rodd, fast hängande i ett äppelträd. Programmet har jag fått av min kreative, rutinerade PT Nicklas på SATS.

Varannan dag springs det. Antingen den gamla rundan som nu känns litet roligare när den byts ut mot så mycket annat. Eller fartlek. Idag körde jag den fantastiska övningen fotbollsspurt.

  Man tar en fullstor fotbollsplan. Den vi har här på halvön – oerhört välskött och trevlig att springa på – är 75*100 meter, ungefär. Sedan spurtar man tvärs över på diagonalen, joggar längs kortänden, spurtar tvärs över åt andra hållet, joggar längs kortänden och sådär håller man på 25 gånger. Det blir ungefär fem kilometer.

Tvärsan för första gången gick på 23.50 som bäst och 28.50 som sämst. Min bästa tid går alltså (för dig som är ultrasnabb i huvudräkning) ungefär sekunden långsammare på 36 meter, sju sekunder, än man kräver att en spelare i Bajens A-lag ska kunna upprepa 50 gånger under träning. Som bäst. Visserligen mäter mina tvärsöverlöpningar 125 meter ( heja Pytagoras!) men jag har alltså en bit kvar att springa i prestanda innan jag kan debutera på Söderstadion.

Hela alltet tar runt en halvtimme och jag garanterar att just denna halvtimme var en av de jobbigaste i mitt liv. Men kanske en av de mest utvecklande.

Eftersom jag fungerar bäst när jag utmanar mig själv undrar jag nu: hur gör jag denna träningslivsstil till en utmaning?

Japp: Givetvis hade jag min sommartränare med mig: 

  

Categories: #beach2064 | Etiketter:

#15: allt under kontroll

En plump i protokollet för den senaste veckan, men 15 dagar hittills, och 14 träningspass. Semin i Mello i torsdags fick mig att avvika från den smala vägen och prioritera väsentligt annorlunda; helt fel, kort sagt. Men trevliga löprundor i helgen, en medeldistans i medeltempo och en fartlek ger mig bra skjuts in i nästa vecka. Nu gäller det att hålla i de sista fem dagarna och helst, således, trixa in ett kompensationspass…  20/20 kan ju ordnas på olika sätt.

Wish me good luck.

Categories: #beach2064, #tjugodagarsutmaningen | Etiketter: ,

#7: check! 

Fartlek och terräng, synnerligen utmattande. 

Categories: #beach2064, #tjugodagarsutmaningen, Uncategorized | Etiketter: ,

Tjugodagarsutmaningen dag 6: Check!

Kärt barn har många hashtags. Kalla den #tjugodagarsutmaningen eller #beach2064 – bägge stämmer ju. Jag drog alltså igång en boostkampanj i söndags med målet att träna varje dag i tjugo dagar. Varför? Enkelt. En längre tids flunsa hade ställt till min hälsa alldeles väldigt: kondisen var paj, vikten hade ökat och fettandelen säkerligen stigit. Och orken…. den var ju bara inte där. Jag känner igen mönstret så väl nu. Så snart jag inte tränar regelbundet signalerar min kropp stress och kris. De små detaljerna flyter ihop och de stora sammanhangen presenterar sig liksom aldrig i form av lösningar. Skittråkigt. Och vad gör man då?

Jo, man ser till så att frestelsemånaden nummer ett – glöm decembers alla glöggar: i maj minglas det i hundranittio eftersom alla blir så glada och slår rosett på sin svans när kvällarna blir ljusa – blir en träningssatsning. På så vis minskar man rejält risken att maj blir en tjockmånad. Som den var i fjol, till exempel när jag sedan la på mig sådär sju-åtta kilo fram till slutet av augusti.

Det är andra tider nu.

Och således har jag nu en till och med överperfekt vecka bakom mig. Söndag löpning, måndag gym, tisdag löpning onsdag gym, torsdag löpning och idag gym OCH en timmes badminton med dottern, spontant och fint bestämt under förmiddagen. Sju pass på sex dagar får väl ges godkänt, va?

Härnäst – kalashelg med extremt träningsbenägna släktingar. Tror att dag sju och åtta kommer att lösa sig lika bra som tidigare.

Heja träning!

Categories: #beach2064, #tjugodagarsutmaningen | Etiketter: ,

#beach2064 del 46: #tjugodagarsutmaningen nr 2

Japp. Check. Arla måndag morgon på gymmet. Ett tag var vi ju som en liten klubb där, vi som tränade tidiga måndag-onsdag-fredagsmorgnar. Jag hittade på namn på mina ”kollegor”, litet efter utseende, en smula efter beteende och några av oss började heja. Man kunde få en kommentar ibland ”och var var du i onsdags?”.

I morse var bara en där från ‘klubben’: ”Dryga Egotrippen”. Och för övrigt inte särskilt många spontanister heller. Antar att det för många upplevs som sent att dra igång ett beach 2015 nu. Å andra sidan har läget för perspektivet #beach2064 aldrig varit bättre, faktiskt: fyrtionio år kvar att träna på innan sexpacken ska sitta där.

Skönt pass. Gick igenom fler övningar än vanligt, tre set av varje med määängder av reps på lätta vikter bara för att inte chockera muskler och fästen alltför hårt. Ändå helt tömd vid hemkomst. Just så ska det fungera.

Categories: #beach2064, #tjugodagarsutmaningen | Etiketter: ,

#beach2064 del 45: ”Tjugodagarsutmaningen” – en metod för att återerövra flyt och motivation

Man styr inte över allt här i världen. Men man kan ju försöka kontrollera sig själv i alla fall. Så vad gör man när flytet inte infinner sig? Det här är inget forum för gnällande, men jag måste säga att jag började bli rejält trött på mig själv mot slutet av förra veckan när både det ena och det andra trängt sig i vägen för min träning. Planen var ju att spela en väldigt rolig fotbollsmatch i lördags och då vara i god form. Men efter tre veckors intensivt till halvintensivt (vilket bara är mer irriterande) flunsande, kastade jag in handuken för matchen och … kände bara tomhet. Efter att ha varit igång stora delar av våren – större delar än någonsin, faktiskt- byttes den sköna endorfinpulsen mot idel sunkighet efter tre-fyra veckor på tomgång. Och man mår inte bra av sånt.

Vad göra? Jag har studerat många träningskamraters metoder och funderat över vad som fungerar bäst på mig själv. Och när det gäller det jag behöver, blir nyckelordet ”Kickstart”.

Hur åstadkommer man en sådan? Man utmanar sig själv.

Okej. Kickstarta med en utmaning. Låter bra. Men hur fungerar det?

När vill jag vara i mål?

Det är releasepartaj – två stycken, faktiskt – för min nya bok ”Kungamördaren” i slutet av maj. Det första går av stapeln i Västerås den 28 maj. Det andra har förutsättningar att bli sent och tufft, eftersom det är en hemma-hos i Stockholm den 30 maj.

Så… den 30 maj, kanske? Det är just nu 20 dagar dit.

”Tjugodagarsutmaningen” – jag gillar hur det låter.

Vad ska en utmaning innehålla? Jag vill komma igång med träningen på riktigt och känna lugnet i kroppen, det som bara alla de goda träningsvätskorna ger. Alltså får 20-dagarsutmaningen helt enkelt gå ut på att träna varje dag – på olika sätt – i tjugo dagar.

Speciell kost också?

Nej. Jag har redan en så bra kosthållning (jodå, oftast i alla fall) att de 20 träningstillfällena kommer att ge mig exakt det jag behöver.

20 dagar. Från och med idag. Och Voila: första träningstillfället blev 7.5 km jogg i lagomt tempo. Underbart skönt i kroppen även om det uppenbarligen inte fanns mycket extra att ta av vad tempot beträffar. Man får luta sig tillbaka mot att det för en knapp månad sedan var otroligt enkelt att flyta fram längs Londons gator i en härlig fartlek. Dit kommer jag enkelt tillbaka.

På 20 dagar.

Är du med? Jag rapporterar här under tiden, men vi ses om inte annat på andra sidan tunneln, den 30 maj.

Categories: #beach2064, #tjugodagarsutmaningen | Etiketter: ,

#beach2064 del 44: Bakslag… och oväntad pepp

Jag började just komma igång på allvar med träningen. Och så kom flunsan och med den en total, djäkla omöjlighet att träna. Såklart. Halsen känns fortfarande som om någon tryckt ned en skorstensviska i den och dragit runt litet random, sådär, även om alla andra symptom är borta.

Alltnog: träningsvåren – bloggade ju om detta senast i februari – har varit ganska okej, fram till just flunsan. Eller… kanske två veckor innan dess, då jag drog till axeln med en ny övning på gymmet, samtidigt som jobbschemat fuckade ur.

Ja, så är det. Bortsett från tre fantastiska löprundor i London under bokmässan där, när min fartträning verkligen, verkligen funkade som tänkt, har det varit stillastående på träningsfronten.

Desto viktigare, då att veta vad man gör med kosten.

Har inte vågat ställa mig på vågen tidigare, naggad av dåligt, dåligt dåligt samvete för att jag ju *borde* ha ökat i vikt, även om midjemåttet att döma av mina kläder, inte förändrats.

Men i morse tog jag ett djupt andetag och klev upp på vågen. Jag ligger kvar på samma nivå som i mitten av februari. I nuvarande läge hade jag fruktat att ha gått upp minst ett par kilo. En halv seger, faktiskt!

Dock: av den fantastiska fotbollsmatchen om två veckor blir intet. Att debutera i ett synnerligen finfint lag och inte vara i bästa form är inte ett alternativ, samtidigt som jag just nu inte ens vet om jag är frisk på riktigt till dess. Så… jag härdar ut, tar den oväntade peppen från vågen med mig och tänker att jag så snart kroppen tillåter ska börja träna som om jag var anmäld till Stockholm Marathon igen (vilket jag lyckosamt nog inte är) och var sen med mina förberedelser. För fyra år sedan, när ajg sprang senast, hade jag ungefär det utgångsläget och gjorde mitt – relaterat till vikten – bästa lopp någonsin.

Ja. Så får det bli.

Hur går det för dig?

Categories: #beach2064 | Etiketter:

#beach2064, del 43: Tändvätska

Jag trodde aldrig att det skulle hända. Men nu har jag verkligen fått en motivator som heter duga. Just när oxvecksfatiguen börjar lägga sin våtvarma filt över min inre löpare – seriöst: det ÄR fan inte roligt att ge sig ut i minus sju, snålblåst och halka – kommer ett mail.

Jag ska få spela fotboll. I ett riktigt lag. Som har flera riktiga matcher. Mot riktigt motstånd!

Jag är ganska väl förberedd. Om det varit en hobbykorpturnering hade jag bara sagt: ”vi ses i helgen” och låtit det vara. Men DET laget. Och en SÅN match. Så småningom ska jag berätta vad det rör sig om. Men för nu får det räcka med att konstatera att den där bönen om någonting ROLIGT nästan FYRVERKERIKOST att peppa med för fortsatt träning… den hörde någon ytterst väl.

Vikten står still. MIdjan något mindre. Nu djävlar kör vi!!

Categories: #beach2064 | Etiketter:

#beach2064, del 42: Feedback och omtändning

Avstämningsmöte med den kloka i förra veckan och: har lagt på nästan ett kilo sedan slutet av november, inklusive jul- och nyårsbonanzan. Men: inte ökat midjemåttet alls. Man får tolka det positivt. Och blodtrycket – tackar som frågar – ligger kvar på samma fina nivå som tidigare.

Den rätta vägen, där hittar du mig, kort sagt. Men det gäller att inte bli nöjd och tappa taget. Efter att ha fått nya övningar av PT:n har jag verkligen hittat harmonin på gympassen, och det är ju bra. Men snö och halka ställer verkligen till det för löpningen, så nu har jag börjat löpa extra länge under uppvärmningen i stället. VIlket i sin tur leder till kraven på mer frukost före träning, eftersom tankarna annars går tomma och energin försvinner innan gympasset är över.

Det här med dynamik, alltså.

Dessutom letar jag efter en möjlighet att ta upp fotbollen igen. Inte helt lätt om man inte är knatte med tillgång till någon väl utbyggd ungdomsverksamhet. Eller 27-årig korpkille. Men det ska gå.

Har nu alltså cirka 4 kilo ner till den slutliga målvikten. Och stor 50-årsfest med Champagneprovning i kväll. Gungor söker karuseller.

Categories: #beach2064 | Etiketter:

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.